Vad vi gör

På denna sida kan du ta del av MODs arbete - här samlar vi högt och lågt från medverkan i media, till kampanjer och event. Vi delar filmer som MOD har tagit fram och även filmer vi gillar, vi lyfter böcker om organdonation och lägger ut annat som är relevant för frågan. En samlingssida för att kunna följa MODs arbete och ta del av det som händer kring organdonation både nationellt och internationellt.

Emilia, 19, fick ett sms – sedan låg hon på sjukhuset

Emilia Gräsberg, 19, visste att hon var tvungen att agera snabbt när hon läste meddelandet.

Kort därpå låg hon på operationsbordet.

– Det framgick att det var ett barn, en liten flicka som vägde tolv kilo, som behövde hjälp. Mer än så visste jag inte, säger hon.

I våras kom mejlet som Emilia Gräsberg, 19, trodde skulle dröja betydligt längre. Kanske skulle det ta år, eller kanske skulle beskedet inte komma alls.

När hon vaknade och tittade på sin telefon såg hon ett mejl, ett sms och ett flertal missade samtal.

– Det kändes overkligt, säger hon.

– Jag såg att det var brådskande och att jag skulle ringa upp så snart som möjligt.

Här är mejlet Emilia fick.Foto: SKÄRMDUMP

Hon hade anmält sig hos Tobiasregistret bara fyra månader tidigare, villig att donera stamceller från benmärgen till någon i behov.

– Det är ganska ovanligt att det går så snabbt. Att just jag av alla människor matchades med någon … jag blev jätteglad!

”Kan vara avgörande”

Emilia Gräsberg, som är från Karlskoga, fick inledningsvis inte veta mer än att läget var akut, och att personen var väldigt sjuk. Inom kort fick hon veta att det gällde ett barn.

– Det framgick att det var ett barn, en liten flicka som vägde tolv kilo, som behövde hjälp. Mer än så visste jag inte när jag donerade.

Här är Emilia på väg till operationen.Foto: PRIVAT

Emilia Gräsberg har många barn i släkten och med vetskapen om vem som skulle ta emot benmärgen blev vikten av operationen väldigt påtaglig.

– Det är helt otroligt att det här kan vara avgörande för om det här barnet får en uppväxt eller inte.

”Kan göra så mycket för en annan människa”

Emilia Gräsbergs gärning har uppmärksammats av Tobiasregistret i ett inlägg på Facebook –där också processen för organdonationen beskrivs med Emilias egna ord.

”Efter en del planering, undersökningar och blodprover var det dags för donation. Eftersom min patient vägde så lite, samt att läget var kritiskt, var den säkraste metoden att utvinna mina blodstamceller via min benmärg (vilket innebar en liten operation). Med hjälp av två nålar sög läkarna ut benmärg ur min höft. Ingreppet tog cirka 30 minuter och jag var sövd under hela processen”, skriver hon.

Emilia har öppet delat med sig av sin berättelse om donationen.Foto: PRIVAT

”När jag vaknade upp förklarade läkarna för mig att allt gått bra och att min benmärg redan var på väg till patienten. Det var nu jag förstod att det var på riktigt – jag kanske har räddat livet på ett barn.”

I efterhand är det viktigt för Emilia att fler nås av budskapet och överväger att registrera sig.

– Det är inte svårt alls. Det lilla man gör kan göra så mycket för en annan människa eller familj. Chansen är så liten att man matchas, så om varje människa gör det här får fler chansen att bli friska, säger hon.

Nu vill hon att fler ska registrera sig hos Tobiasregistret.Foto: PRIVAT

Skriven av Atilla Yoldas
Publicerad av Expressen

 

Nya lungor ger Beatrice hopp om framtiden

Beatrice Halby kan nu planera sitt liv längre än en månad i taget.

LOMMA.

Förra året sattes 24-åriga Beatrice Halby från Lomma upp på väntelistan för att få nya lungor. Hon är född med cystisk fibros och hennes tillstånd hade börjat försämras drastiskt. Tillgången på donerade organ är osäker och många har behov av transplantation – i Sverige över 800 personer – och mycket ska stämma för att en operation ska lyckas. Efter ett års väntan opererades Beatrice Halby nyligen och med nya lungor kan hon nu börja planera sitt framtida liv.

I hela sitt liv har Beatrice Halby vetat att hon en dag skulle kunna kunna få behov av nya lungor. Fram till för fyra år sedan levde hon i stort sett utan komplikationer men utsattes då för ett bakterieangrepp i slemmet som bildas i lungorna vid cystisk fibros.

Detta gjorde att hennes tillstånd gradvis försämrades och våren 2017 beslutade hennes läkare att det var dags att göra en utredning om hennes behov av transplantation.

– Vid det laget hade mina lungor börjat skrumpna och jag kunde bara ytandas. Det kändes som att ”golvet” i lungorna hade höjts och mina axlar var nästan uppe vid öronen, så spänd var jag, säger hon.

UTREDNINGEN BLEV KLAR efter sommaren och hon sattes upp på väntelistan för att få nya lungor. Läkaren hade gjort bedömningen att hon var tillräckligt sjuk för att behöva nya lungor – nu gällde det för Beatrice Halby att hålla sig tillräckligt frisk för att kunna ta emot dem.

– Mitt tillstånd var stabilt dåligt då, kroppen var sliten och jag hade gått ner mycket i vikt. Men jag gjorde vad jag kunde för att hålla mig i form, var ofta ute i stallet och red när orken tillät och promenerade med hundarna.

Fysisk förberedelse är en sak – den mentala en helt annan.

– Jag blev mästare i psykologisk judo under väntetiden. Jag lät de jobbiga tankarna komma men jag ältade dem inte. Min räddning var att skriva mycket, och så har jag ett fint nätverk genom organisationen MOD, säger hon.

MOD STÅR FÖR MER ORGANDONATION och arbetar för att lyfta frågor om organdonationer och samarbetar med sjukvården och politiker för att sprida information. Beatrice Halby har varit engagerad sedan 2014 och har fått många vänner i samma situation sim hon varit i.

I Sverige väntar cirka 800 personer på nya organ – och siffran är konstant över tid. Trots att undersökningar visar att 85 procent av befolkningen är positiva till organdonationer så är bara 15-16 procent registrerade som donatorer.

– Ett problem är att vi i Sverige är för rädda för döden och inte pratar med våra anhöriga om vad vi vill ska hända med vår kropp när vi gått bort, menar Beatrice Halby.

Ett problem är att vi i Sverige är för rädda för döden

DET FINNS DOCK EN POSITIV TREND, även om det är svårt att veta om den är bestående. 2017 slogs ett rekord med 188 donatorer, vars organ i sin tur har kunnat hjälpa upp till åtta personer i behov. Under årets Donationsvecka i oktober, då bland andra Socialstyrelsen bedriver kampanj för att fler ska göra sin donationsvilja känd, kom det in 12 439 anmälningar till donationsregistret, vilket är en ökning med 36 procent sedan förra året och nytt rekord.

För Beatrice Halby har en ny fas i livet börjat. En sen kväll i augusti kom det efterlängtade samtalet med besked om att ett par lungor väntade henne. Hon var på sina morföräldrars lantställe och hon fick en kort stund på sig att samla sig och kontakta familj och vänner innan taxin kom.

– Det var den snabbaste timmen någonsin i mitt liv. Jag är inte mycket till att stirra upp mig – det blir bara värre då – men det var mycket att tänka på.

PÅ LASARETTET I LUND fick hon vara tillsammans med familj, vänner och ett filmteam som följt henne under väntetiden, inför operationen. Tidigt på morgonen rullades hon in i operationssalen och åtta timmar senare var den lyckosamt över.

– När jag vaknade dagen efter och tog mitt första andetag kändes det först läskigt. Det liksom knastrade och kändes som om lungorna var gjorda av aluminiumfolie som blåstes upp. Men ganska snart kändes det fint och alldeles som mina, säger hon.

Nu ett par månader in i sitt liv med nya lungor mår hon bra och har börjat planera längre än en månad i taget. Nästa år planeras en dokumentärfilm sändas på SVT om organdonationer där Beatrice Halby medverkar. Vid det laget har hon kanske börjat plugga webbkommunikation och skaffat en hund som hon kan träna agility med. Och hennes engagemang för MOD fortsätter.

Text och bild: Mattias Grenholm
Publicerad i Lokaltidningen

 

Lovande immunterapi mot allvarlig njurinflammation prövas i internationell studie

En ny sorts immunterapi som stabiliserar njurfunktionen, och kan leda till att färre svårt njursjuka behöver transplanteras, prövas i en internationell studie där Akademiska sjukhuset koordinerar svensk medverkan.

Var tionde njursjuk som går i dialys i västvärlden har en bakomliggande njurinflammation av typen IgA-nefrit. Härom året visade forskning att en ny sorts immunterapi kan stabilisera njurfunktionen. Före årets slut är en större internationell studie planerad att inledas vid 150 sjukhus, en så kallad FAS III-studie, där Akademiska sjukhuset koordinerar svensk medverkan.

– Resultaten av den förra studien var mycket lovande och publicerades i The Lancet 2017. Hos patienter som fick aktiv behandling minskade äggviteutsöndringen i urinen samtidigt som njurfunktionen stabiliserades helt, säger Bengt Fellström, senior överläkare och professor i njurmedicin på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, som koordinerar svensk medverkan i studien.

Målet med den nya FAS III-studien (Nefigard) är att bekräfta tidigare forskningsresultat och visa om detta på längre sikt leder till minskad risk att förlora njurfunktionen.

– Detta kan leda till att behandlingen registreras som läkemedel och blir tillgänglig för fler svårt njursjuka. Förutom ökad livskvalitet kan det innebära att patienter med njurinflammation av typen IgA-nefrit slipper dialys och transplantation, framhåller Bengt Fellström.

I Sverige är njurinflammation orsak till ungefär en fjärdedel av alla fall av kronisk njursvikt, då patienten ofta behöver dialys eller transplantation. För en viss typ av njurinflammation (IgA-nefrit) anses överaktivitet i tarmens immunsystem ha stor betydelse. Globalt är det den vanligaste formen av njurinflammation.

Med den nya immunterapin dämpas den immunologiska överaktiviteten i tarmens immunsystem. Äggviteutsöndringen i urin minskar, samtidigt som aktiviteten hos antikropparna dämpas och njurfunktionen stabiliseras. Idén kommer ursprungligen från forskare vid Uppsala universitet/Akademiska sjukhuset och har vidareutvecklats av ett svenskt läkemedelsföretag.

Vid njurinflammation av typen IgA-nefrit kommer symtomen ofta smygande. Så småningom leder dock den immunologiska reaktionen till att antikroppar binder fast vid en antigen, så kallade immunkomplex, som förvaras i njurens kärlnystan. Detta kan leda till blod och äggvita i urinen och försämrad njurfunktion. Försämringen sker gradvis och knappt hälften av patienterna utvecklar kronisk njursvikt och behöver dialys eller transplantation.

I den aktuella studien räknar forskarna med att inkludera 450 patienter med så kallad primär njurinflammation av typen IgA-nefrit som riskerar att helt förlora njurfunktionen. Studien görs vid 150 sjukhus i 19 länder på fyra kontinenter. Liksom i den förra framgångsrika Fas IIb-studien med produktkandidaten Nefecon kommer patienterna att slumpas in i två grupper där den ena får behandling som påverkar tarmens immunceller, den andra placebo.

För mer information, kontakta:

Bengt Fellström, senior överläkare på Akademiska sjukhuset och senior professor i njurmedicin vid Uppsala
universitet, Tel: 018-611 43 48 eller 070-548 31 70, e-post: bengt.fellstrom@medsci.uu.se

Mikael Widell, informationschef Calliditas Therapeutics,Tel: 0703-11 99 60,
e-post: mikael.widell@calliditas.com

 

”Vi har organ som matchar dig”

55-årige Linköpingsbon Mats Erlandsson lever tack vare att en person donerat sina organ. ”Jag är otroligt lycklig över att jag fått en andra chans och samtidigt väldigt ödmjuk. En annan person har dött, men har gett mig möjligheten att leva vidare”.

Det har gått tre år sedan Mats Erlandsson genomgick en levertransplantation på Karolinska i Huddinge. Ett 50 centimeter långt ärr över buken är ett minne av den sex timmar långa operationen. Ett annat minne är familjesymbolen i form av en skulptur som han och frun Marie fick av barnen Amanda och Daniel ett par dagar senare.

– Familjen har följt mig och stöttat hela vägen. Det jag har gått igenom har varit minst lika svårt för dem, säger Mats Erlandsson.

En leversjukdom var orsaken till hans dramatiskt försämrade hälsotillstånd.

– I mars 2015 bestämde jag mig för att gå spåret mot transplantation. Jag gick igenom en mängd tester. Läkare kollade igenom kroppen så att bland annat hjärta och lungor skulle orka med en så omfattande operation som byte av lever.

Mats fick klartecken och sattes upp på en väntelista för transplantation. Tiden gick. I genomsnitt dör en person i veckan i väntan på ett nytt organ.

Mats blev allt sämre. I augusti fick han efter provtagning på Universitetssjukhuset i Linköping telefonbesked om att även njurarna börjat ge sig. Han skulle omgående läggas in.

– Jag hade inga förhoppningar om att komma hem igen. Men när jag ligger där dödssjuk på akuten ringer mobilen. Jag sa att jag måste svara, att det kunde vara barnen. Men det jag fick höra var de magiska orden ”vi har organ som matchar dig”.

Artikelbild ”Jag levde tidigare ett högpresterande liv. Det är svårt att acceptera att man inte orkar göra samma saker som tidigare, men jag får mycket hjälp med att lära mig acceptera det”, säger Mats Erlandsson. Han har nu en 50-procentig tjänst som projektledare på sin gamla arbetsplats Ericsson i Linköping.

I det läget var Mats egentligen i för dåligt skick för en transplantation, men efter snabb överläggning kom läkarna fram till att ”gör vi inte det här dör han”.

– Jag kördes med akuttransport till Karolinska. Frun satt med i ambulansen och barnen körde efter i bil.

Artikelbild

Mats säger att han hade jättetur som fick en matchande lever. Blodgruppen måste stämma, och han har en ovanlig sådan. Dessutom är han stor och måste ha en mans lever.

– Om jag inte fått chansen till en ny lever då hade jag inte suttit här i dag. Jag hade dött inom en väldigt snar framtid.

Artikelbild

Mats är väldigt tacksam för att en annan människa tagit ställning för organdonation, vilket räddat hans liv. Samtidigt har det förändrat hans sätt att vara.

– Jag är väldigt ödmjuk till livet. Jag lever mer i nuet och försöker ha kul så mycket som möjligt, så mycket jag orkar.

Artikelbild

För att ge något tillbaka har Mats engagerat sig i riksorganisationen MOD (mer organdonation) för att öka antalet donatorer.

– Det viktigaste är att ta ställning. Då vet alla anhöriga vad som gäller, säger Mats.

Skriven av Stefan Holgersson
Publicerad av NT

 

Patienter dör i väntan på nya organ – Region Gävleborg: ”Ta upp frågan om donation hemma”

En person i veckan avlider i väntan på nya organ, enligt organisationen MOD.
Trots positiv inställning till donation är det få som donerar.
– När sorgen inträffar kan det vara svårt för vissa att ta ställning, säger Johnny Hillgren, donationsansvarig verksamhetschef Region Gävleborg.

Den här veckan, 8-14 oktober, är det donationsveckan. Det är en årlig nationell kampanj som Socialstyrelsen har står bakom, och syftet är att få fler att ta ställning till organdonation.

Inom Region Gävleborg görs inga transplantationer. De situationer som verksamhetschefen Johnny Hillgren och kollegorna ställs inför handlar om att vårda patienterna på bästa sätt, rädda liv och återställa skador. Om personen inte har någon cirkulation till hjärnan och kan konstateras hjärndöd förs en dialog med anhöriga.

– Vi ställer frågan om det är möjligt med donation. Om inte personen är med i donationsregistret och anhöriga inte vet hur personen vill ha det får de anhöriga bestämma, säger Johnny Hillgren.

Transplantationsteamet från Uppsala eller Huddinge, eller andra universitetssjukhus, kopplas in och det görs utredningar om vilka organ man kan ta vara på. De har ett dygn på sig att utreda och genomföra donationsoperationen, enligt Johnny Hillgren.

Man kan vända det till något bra, personen kan ge upp till åtta andra människor ett nytt liv.

Efter det kopplas en transplantationskoordinator in, som oftast också finns i Uppsala eller Huddinge. Den personen har en översikt över hur behovet hur ser ut och vilka som står på tur på listan.

– Vi vet inte hur behovet ser ut här och kan inte styra var organen ska, som många kanske tror, utan det är som två fristående organisationer, säger Johnny Hillgren.

Johnny Hillgren, verksamhetschef, anestesi,  Region Gävleborg

Han har varit donationsansvarig läkare i Region Gävleborg sedan 2002 och ångrar det inte en sekund.

– Det är ett väldigt viktigt arbete. Patienter dör i väntan på nya organ och att göra nytta för många människor är för mig en stor drivkraft, säger han.

I dagens läge är det brist på organ. Trots att cirka 80 procent av befolkningen är positiva till donation doneras det för få organ, enligt den ideella föreningen Mer organdonation (MOD). Av 91 000 personer som avled 2017 av olika anledningar blev endast 188 personer donatorer. Två av dessa var från Gävleborg, enligt Socialstyrelsens årsrapport.

– Det är viktigt att man tar upp frågan i lugn och ro som anhörig. Man kan vända det till något bra, personen kan ge upp till åtta andra människor ett nytt liv.

Antal transplantationer i Sverige 2017

Njure: 474 (varav 125 från levande donatorer)

Lever: 181 (varav 3 från levande donatorer)

Hjärta: 62

Lunga: 65

Hjärta och lunga: 0

Bukspottkörtel: 25

Ö-cellstransplantation: 9

Tarm: 2

Totalt: 818

16 procent av befolkningen har registrerat sig i donationsregistret. Den 1 juni 2018 fanns 1 597 332 registrerade.

Under 2017 avled 40 personer i väntan på att få genomgå en organtransplantation, vilket är en ökning jämfört med året innan.

Källa: Socialstyrelsens årsrapport för organ- och vävnadstransplantationer i Sverige 2017

Skriven av Sofia Lööf
Publicerad av Gefle Dagblad

 

Steg-för-steg: Över 800 väntar på hjälp – så gör du för att rädda livet på dem

Här går vi igenom vad du behöver göra för att donera och på så sätt rädda liv – eller se till att dina organ inte används efter din död.

Den vanligaste formen av donation är den som görs efter att givaren har avlidit. En människa kan på så sätt rädda livet på upp till åtta andra, som kan leva vidare med transplanterade organ.

För att sjukvården ska ha möjlighet att använda dina organ efter din död (eller om du inte vill att de ska få det) bör du tydligt klargöra att det är din vilja. Vi tog hjälp av organisationen Mer organdonation för att reda ut hur du gör det:

► Anmäl dig till donationsregistret – säkert och enkelt.

Socialstyrelsen sköter det så kallade donationsregistret. Om du är registrerad där kan sjukvårdspersonal, efter din död, se din inställning till organdonation. Du kan ändra ditt svar hur många gånger som helst. Det är den senaste uttryckta viljan som gäller. Donationsregistret anmäler du dig till här.

► Prata med familj och anhöriga – berättar för dem vad du vill och tycker om organdonation.

Ett muntligt ord väger lika tungt som det skriftliga när det kommer till organdonation. Det är alltid din senaste uttryckta vilja som gäller, i alla avseenden.

Digitalt donationskort i mobilen – fungerar på samma sätt som ett donationskort i papper.

Huvudsyftet med digitala donationskort är att du kan ta ställning i din mobil samt dela och sprida din vilja vidare till dina vänner. Digitala donationskort finns för både Iphone och Android.

Fyll i ett traditionellt donationskort – lägg i plånboken.

Donationskort finns på Apotek och sjukhus runtom i landet. Med hjälp av det kan sjukvårdspersonal snabbt se om din inställning till organdonation, om olyckan skulle vara framme.

Glöm inte att du kan bli en levande donator!

Organdonation efter sin egen död har många redan tagit ställning till. Det vissa inte vet är att man även kan ställa upp som levande donator, till anhöriga och för en själv helt okända människor.

Enligt organisationen Mer organdonation är Sverige ett av världens bästa länder när det kommer till levande donation. Donationer från levande donatorer handlar nästan alltid om en njure. Av de transplantationer som genomförs varje år är det ungefär 40 procent som transplanteras tack vare en levande givare.

► Anmäl dig till transplantationssjukhusen i Sverige.

Om du kan tänka dig att transplantera en njure eller en del av din lever kan du anmäla ditt intresse till något av Sveriges fyra transplantationssjukhus i Uppsala, Göteborg, Stockholm och Malmö. Här kan du läsa mer om det.

► Tobiasregistret – gör provet själv hemma.

För den som kan tänka sig att donera blodstamceller finns det så kallade Tobiasregistret (döpt efter 13-årige Tobias som sökte över hela världen efter en donator utan att hitta en). Där anmäler du dig enkelt över nätet och får sedan ett provtagnings-kit hemskickat till dig. Här anmäler du dig.

Bli blodgivare

Att ge blod är också en form av donation, som kan rädda liv. Många sjukhus har i perioder blodbrist. Här kan du läsa mer om hur du anmäler intresse för att bli blodgivare.

Skriven av Henrik Nyblad
Publicerad i Gefle Dagblad

 

Så kan fler liv räddas – organ går till spillo i onödan: ”Vi måste ändra lagen”

Över 800 personer väntar varje år på en organtransplantation. Hela deras liv hänger på att någon väljer att donera. Enligt intresseorganisationen Mer organdonation dör nästan en person i veckan i väntan på ett nytt organ.
– Där har vi en utmaning, säger grundaren Peter Carstedt.

Intresseorganisationen Mer organdonation arbetar med att sprida kunskap kring organdonation och att få fler att ta ställning för donation.

I Sverige görs nästan lika många transplantationer som det står folk på väntelista varje år. Men väntetiderna för vissa organ är långa – och fler donatorer behövs. För att få en ny njure får många vänta tre till fyra år, berättar Peter Carstedt.

– Nästan en person i veckan dör i väntan på organ. Och det finns även ett mörkertal i och med att det finns personer som inte ens sätts upp på listan, på grund av att de ändå inte förväntas hinna få en donation. Så det faktiska talet avlidna är högre, säger han.

Peter Carstedt efterlyser därför flera åtgärder för att göra det möjligt för fler organdonationer i Sverige. Den största är en förändring av lagen som reglerar vem som får donera organ.

– Vi har en föråldrad lagstiftning i Sverige. Enligt lagen får man inte bli organdonator om hjärtat slutar slå innan du dödsförklaras, vilket är när hjärnan slutar att fungera.

Mer organdonation föreslår alltså att organ även skall kunna tas från personer där döden orsakas av en hjärtinfarkt, och inte bara de som kategoriserats hjärndöda – som i dag är den enda grupp där transplantation är aktuellt.

– Så slutar hjärtat att slå och du dör, får du inte bli organdonator. Vi anser att det är bakvänt och att man borde gå efter viljan. Om personen vill donera sina organ borde dödsorsaken inte spela någon roll, säger Peter Carstedt.

En statlig utredning, som väntas presenteras i maj 2019, ser just nu över vad som får göras och vad som kan tänkas förändras i donationssyfte inom sjukvården.

– Det är en bra bit kvar, men vi har förhoppningar att den utredningen föreslår en förändring av lagen, säger Peter Carstedt.

Skriven av Henrik Nyblad
Publicerad av Gefle Dagblad

 

Över 800 personer väntar på organ i Sverige

 

Över 800 personer står i kö och väntar på ett eller flera organ i Sverige. Förra året avled 40 personer som väntade på transplantation.
– Det är fortfarande stor brist på organ, säger Monika Långström, donationsansvarig sjuksköterska på Norrlands universitetssjukhus.

Det är fortfarande många som inte tagit ställning till om de vill donera organ när de dör. Bara 1,7 miljoner av Sveriges befolkning har anmält sig till donationsregistret.

– Det är viktigt är att man gör det så att man inte belastar närstående när man är död. Det är en svår fråga att få när ens nära och kära har dött. Donatorerna har ökat om man ser till fjolåret men det är fortfarande stor brist på organ, säger Monika Långström.

”Man kan rädda liv”

I Västerbotten väntar 23 personer på ett organ. Svårast är det att hitta donationer till barn.

– En donator kan rädda nio personers liv när det gäller organ, sedan är det vävnader där hornhinnor är den vävnad som är vanligast och då får man tillbaka synen, säger Monika Långström.

Hon tror att det finns mycket okunskap kring donationer.

– Många tänker kanske bara att det är till forskning och medicinska ändamål och det förekommer också men det viktiga är att man ger till någon som behöver det nu för att överleva, säger Monika Långström.

Skriven av Maria Ehrlin
Publicerad av SVT

 

Många avlider i väntan på donerade organ

Allt fler är positiva till tanken att donera sina organ efter sin död. Ändå finns för få donatorer. Nu pågår donationsveckan, för att få fler att anmäla sig till donationsregistret.

– Det vi vet är att vi är positivt inställda till 85 procent, men det är bara 15 procent som anmält sin vilja i donationsregistret, säger Adriana Mesaros, donationssjuksköterska på Mälarsjukhuset.

Förra året avled 40 personer i Sverige i väntan på nya organ. Och det är framför allt njurar som människor står i kö för att få.

Krävs rätt förutsättningar

Men viljan att donera räcker inte. Det krävs också att personen avlider på ett sådant sätt att donation blir möjlig.

– Det måste ske på en intensvivårdsavdelning. En donator måste ha en total hjärninfarkt och vårdas i respirator för att organdonation ska vara möjlig, förklarar Adriana Mesaros.

Förra året genomfördes en handfull organdonationer på Mälarsjukhuset. I år har det skett två.

Sänkt ålder för anmälan

Nytt för i år är att man kan anmäla sig till donationsregistret redan från 15 års ålder, utan samtycke från vårdnadshavare. Någon övre åldersgräns finns inte.

– Det handlar ju inte om ålder, utan det är organens kvalitet som avgör om donation är möjlig. Sjukvården gör noggranna kontroller, förklarar Adriana Mesaros.

Donationskort via app

Man kan anmäla till donationsregistret oavsett om man är positiv eller negativ till organdonation. Det viktiga är att man gör sin vilja känd.

Det finns flera sätt att anmäla sig. Man kan fylla i ett donationskort och bära i plånboken, man kan ladda ner ett digitalt donationskort i form av en app i mobilen, och man kan anmäla sig till donationsregistret på internet.

– Men det viktigaste är att man pratar med sina anhöriga. Gör det enkelt för dem, så att de inte behöver ta den här svåra ställningen om det värsta skulle hända, säger hon.

 

Njure det organ flest väntar på

I Sverige väntar drygt 800 personer just nu på ett organ. Donations-ansvariga läkaren på Gotland, Cecilia Stokkeland, säger att de flesta inte anmält sin inställning till donation.

Både i riket och på Gotland är det en ny njure som de flesta väntar på.

Som donationsansvarig läkare är Cecilia Stokkeland den som ansvarar för att det finns rutiner på Gotland för att genomföra organdonation när man har en avliden patient som kan bli donator.

– Jag tror inte att jag hittills har hittat någon av de avlidna jag haft hand om, i donationsregistret. De flesta har inte anmält sin inställning dit.

När någon dött under rätt omständigheter för donation kontrollerar vårdpersonalen i Visby med transplantationskoordinatorerna i Stockholm om den döde finns i registret.

– Det finns de oftast inte, säger Cecilia Stokkeland, som då måste tolka den avlidnes vilja och inställning till donation genom de närstående.

 

Kategorier

#blidonator (14)  #jagharsagtJA (22)  #vadväntardupå (18)  100 sätt att hjälpa (14)  Blodomloppet (4)  DN artikelserie (10)  Donationsveckan (7)  Event (5)  Film Min Historia (4)  Filmer vi gillar (10)  Forskning (9)  Gomorron Sverige (1)  Kampanjer (36)  Konferens (1)  Kvällsposten artikelserie (2)  MOD (9)  MOD i media (49)  Nyhetsbrev (3)  Personliga insamlingar (4)  Prins Daniel (6)  Religion (1)  Situationen i Sverige (7)  Sommar i P1 (13)  Statlig utredning (1)  Svenska Hjältar (6)  TV4 Nyhetsmorgon (17)  Utbildning (3)  Volontärer (4)  

  • Jan
  • Feb
  • Mar
  • Apr
  • Maj
  • Jun
  • Jul
  • Aug
  • Sep
  • Okt
  • Nov
  • Dec
  • Jan
  • Feb
  • Mar
  • Apr
  • Maj
  • Jun
  • Jul
  • Aug
  • Sep
  • Okt
  • Nov
  • Dec