Vad vi gör

På denna sida kan du ta del av MODs arbete - här samlar vi högt och lågt från medverkan i media, till kampanjer och event. Vi delar filmer som MOD har tagit fram och även filmer vi gillar, vi lyfter böcker om organdonation och lägger ut annat som är relevant för frågan. En samlingssida för att kunna följa MODs arbete och ta del av det som händer kring organdonation både nationellt och internationellt.

#Vad väntar du på? Pernilla

Pernilla färdig bild

 

Organ- och vävnadsdonatorer i Sverige 2015

Socialstyrelsen rapporterar statistiken över organ- och vävnadsdonatorer i Sverige 2015. I pdf’en nedan kan du läsa hela rapporten. Nedan följer sammanfattningen.

Hela rapporten

Organ- och vävnadsdonatorer i Sverige 2015 (PDF)

Sammanfattning

Under 2015 rapporterades det hittills högsta antalet avlidna organdonatorer inom intensivvården i Sverige. Totalt 167 blev faktiska donatorer genom att ett eller flera organ togs tillvara och transplanterades. För att kunna bli aktuell som organdonator måste patienten avlida i total hjärninfarkt på en intensivvårdsavdelning, under pågående respiratorbehandling.

Donatorernas ålder var mellan 1–89 år, med en medelålder på 56 år.

Nationellt hade Sverige en positiv utveckling under 2015 med 17 donato- rer per miljon invånare, vilket är samma siffra som 2014. På den regionala nivån finns fortfarande stora skillnader i donationsfrekvens.

Behovet av organ för transplantation är fortsatt stort. Under 2015 trans- planterades totalt 764 organ. Av dessa organ kom 631 från avlidna organ- donatorer och 133 från levande organdonatorer.

På väntelistan den 1 januari 2016 fanns ett behov av 825 organ. Av dessa väntade majoriteten, 646 personer, på en njure. Under 2015 avled 34 patien- ter i väntan på transplantation.

Till skillnad från organdonation är vävnadsdonation möjlig vid de flesta dödsfall. Av de drygt 1000 vävnadstransplantationer som utförs i Sverige varje år är transplantation av hornhinnor och hjärtklaffar de mest förekom- mande. Antalet transplanterade vävnader har ökat stadigt under de senaste fem åren.

Organ- och vävnadsdonation är en angelägen del av hälso- och sjukvården. Ytterst är det vårdgivarnas ansvar att säkerställa en väl fungerande donationsverksamhet.

 

 

 

Personlig insamling – Till minne av Mats Hjortberg – Medicinska Föreningen Uppsala

Personlig insamling Mats Hjortberg

 

#Jag har sagt JA – Camilla

Jag-har-sagt-JA---Camilla

 

Personlig insamling – I mors namn till Mors dag – Emma

I mors namn till mors dag - personlig insamling

 

#Jag har sagt JA – Anna

Jag-har-sagt-JA---Anna

 

Prins Daniel vid kongress om transplantation

Onsdagen den 11 maj närvarade Prins Daniel vid 28th Congress of the Scandinavian Transplantation Society som hölls i Aula Medica, Karolinska Institutet i Solna.


Docent Lars Bäckman, Akademiska sjukhuset, Prins Daniel och docent Lars Wennberg, Karolinska sjukhuset. Foto: KI.

Prinsen närvarade vid öppningssymposiet Expanding the donor pool där läkare och professorer talade kring olika typer av organdonation.

Kongressen arrangeras vartannat år och är ett internationellt möte kring organtransplantation som vänder sig till läkare, omvårdspersonal, forskare, administratörer, politiker med flera.

Årets kongress arrangeras gemensamt av transplantationsklinikerna vid Karolinska Universitetssjukhuset och Uppsala Universitetssjukhus.

Läs mer om kongressen.

Publicerad av Kungahuset.

 

#Jag har sagt JA – Mia

Jag-har-sagt-JA---Mia

 

#Jag har sagt JA – Ann-Kristin

Jag-har-sagt-JA---Ann-Kristin

 

Krönika Lars Klint: Jag står till tjänst efter min död

lars-klint

Någon nytta hoppas jag ha gjort i livet. Hur som helst räknar jag med att kunna stå till tjänst efter min död.

Det är rätt stort egentligen. Att skänka liv och framtid åt sina medmänniskor. Åtta stycken om jag dör på rätt sätt, har organ och vävnader i någorlunda hyggligt skick. Och om inte en stelbent sjukvårdsbyråkrati sätter käppar i hjulet.

Det är fan i mig så mycket mer meningsfullt och värdigt än att låta alltihop brinna upp och sedan strös för vinden.

Det tycks som om mellan 80 och 85 procent av svenska folket delar den uppfattningen, enligt statistiska undersökningar. Vi är Europas särklassigt mest donationspositiva land.

EU-genomsnittet är 55 procent.

Ändå ligger vi i bottenskiktet när det gäller andelen transplantationer. Det är mycket snack, men lite verkstad. Stora i orden och så vidare. Kanske något typiskt svenskt, som känns igen också inom andra områden.

För när det kommer till kritan är det bara 40 procent som tagit ställning till att donera. Och utan dokumentation, övertygande uppgifter eller intyganden från anhöriga kan läkarna förstås inte ge sig på och ta delar från kroppen. Någon dör varje vecka på grund av bristen på organ.

 

Jag hoppas verkligen att Kvällspostens utmärkta artikelserie ”En andra chans” har väckt eftertanke och manat till handling. Det är gjort på ett kick att registrera sig, berätta om sin önskan för familjemedlemmar. Man kan själv välja vilka organ man vill ge bort. Allt är lika enkelt att ändra om man ångrar sig.

Då är det värre om man är villig att skänka njurar, lever, bukspottkörtel, lungor, hjärta och allt som kan föras vidare, men försummat att göra klart det för omgivningen. I stället för att rädda människor, och för evigt hågkommas med tacksamhet, kärlek och glädjetårar låter man de dyrbara, livgivande kroppsdelarna brinna upp eller sänkas ned i ett svart hål och förmultna.

Så vill vi ju inte ha det. Och så behöver det inte vara.

Jag har respekt för människor som av etiska, religiösa eller bara rent känslomässiga skäl inte vill donera sina organ. Det är självklart var och ens eget ställningstagande, och något som noga bör tänkas igenom på ett andligt och djupare plan.

Men det är smärtsamt att veta att 825 personer i Sverige står i akut kö efter ett friskt organ. Att de dygnet runt har telefonen klistrad intill sig i väntan på ett förlösande samtal som kallar dem till operation. För många kommer aldrig samtalet. De dör. Somliga helt i onödan. Organen fanns. Givare fanns, men de blev aldrig synliga.

Kvällspostens reportrar Jenny Strindlöv och Karin Selåker Hangasmaa har svarat för huvuddelen av artikelserien ”En andra chans”. Det är ett gediget, angeläget och starkt berörande material, som väckt stor uppmärksamhet och uppskattning.

 

Artiklarna har visat på behoven, bristerna, men framför allt på möjligheterna till konkreta förbättringar. Till rikare och längre liv för allt fler.

För en ateistiskt lagd donator känns det upplyftande att konstatera att livet inte behöver ta slut bara för att jag dör.

 

Publicerad i Kvällsposten.
Text: Lars Klint, Kvällsposten.

 

Kategorier

MOD (6)  Event (5)  100 sätt att hjälpa (14)  #blidonator (15)  Utbildning (3)  MOD i media (49)  TV4 Nyhetsmorgon (21)  Prins Daniel (7)  #vadväntardupå (11)  Svenska Hjältar (6)  Sommar i P1 (9)  DN artikelserie (10)  Kampanjer (36)  Filmer vi gillar (10)  Donationsveckan (6)  Konferens (1)  Statlig utredning (1)  Religion (1)  #jagharsagtJA (22)  Situationen i Sverige (6)  Film Min Historia (4)  Volontärer (4)  Blodomloppet (4)  Kvällsposten artikelserie (2)  Personliga insamlingar (4)  Nyhetsbrev (3)  

  • Jan
  • Feb
  • Mar
  • Apr
  • Maj
  • Jun
  • Jul
  • Aug
  • Sep
  • Okt
  • Nov
  • Dec