GP: Fortfarande för få organdonatorer i Sverige

Antalet organdonationer i Sverige har ökat de senaste åren. Men jämfört med både nordiska och europeiska grannar ligger vi fortfarande långt efter.

Förra året genomfördes det högsta antalet organdonationer i Sverige någonsin. Men trots det ligger vi fortfarande långt efter våra grannländer. Anledningen är bland annat att intensivvårdspersonal haft svårt att identifiera möjliga organdonatorer och att diskutera frågan med närstående, men också att kunskap inom området saknas.
Bertil Andersson är medicinskt ledningsansvarig på intensivvården på Östra sjukhuset och donationsansvarig läkare i Västra Götalands-regionen. Just nu håller han i årets donationskongress, som äger rum på Gothia Towers. Här samlas sjukvårdspersonal inom området från hela Sverige.
– Olika regioner har kommit olika långt i frågan. Vi i Västra Götaland utmärker oss som en region med rätt höga siffror. Både 2016 och 2017 hade vi 39 organdonatorer här, men mitt mål är 45 donatorer per år. Då är vi uppe i samma siffror som Norge och Finland, vilket jag tycker att man kan kräva av oss, säger Bertil Andersson.

Missar många donatorer
I dag är över 800 personer i transplantationskö i Sverige, många av dem är unga som skulle bli fullt friska om de fick en transplantation. Men för att kunna donera organ måste donatorn ha avlidit i respirator på intensivvårdsavdelning, vilket gör att antalet möjliga donationer är få. Å andra sidan kan varje donator rädda flera personer, då man i snitt ger uppåt fyra organ per person.
– Idag missar vi 60 till 80 donatorer per år. Tar man det gånger fyra blir det 200 till 250 organ som hade kunnat bli transplanterade, säger Bertil Andersson.
Han menar att problemet ligger inom sjukvården, inte i samhället. Uppåt 80 procent av Sveriges befolkning är positivt inställda till att skänka sina organ, enligt en undersökning.
– Problemet ligger hos oss. Vi gör det för svårt och är för dåligt tränade på att ta upp frågan. En stor del handlar om att vara tydlig mot den anhörige, att förklara att den närstående är död, att de aldrig kommer att ses mer, samtidigt som man har kort tid på sig att ställa frågan om donation, säger Bertil Andersson.

Ett etiskt dilemma
Även folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wickström var på plats på kongressen i Göteborg under måndagen, för att prata om den utredning regeringen gör i frågan. Utredningen, som skulle ha presenterats nu i mars, kommer först till hösten 2017.
– Den dröjer eftersom det är svåra etiska överväganden vi står inför. Både dilemmat att å ena sidan kunna snabba på processen när det gäller organdonation, så att man snabbare kan få tillgång till organ. Men också att fler ska bli beredda att donera, samtidigt som vi inte får riskera det förtroendet som patienter och anhöriga känner för sjukvården idag, säger han.
Ett förslag är att påbörja processen tidigare, för att undvika att sjukvårdspersonal ska slippa fråga de anhöriga precis innan eller direkt efter att någon avlidit.
– Men det är också där det etiska dilemmat finns, att de kanske kan få en misstanke om vart det kan leda någonstans, har man gett upp hoppet om mig och min anhörige? Är man bara ute efter mina organ?

Svårt att prata om döden
Gabriel Wickström menar också att många upplever en svårighet i att prata om döden, trots att de är professionellt utbildade och kanske gör det dagligen. Det kan också krävas en bättre beredskap i samhället för denna typ av frågor.
– En trend vi sett de senaste åren är att folk ställer sig och filmar i stället för att hjälpa till när en olycka sker. Det beror förmodligen inte på att man är en ond människa, utan på att man förlorat perspektivet och tron på att man själv kan göra en insats för den som ligger skadad. Så tror jag att det är med organdonationer med, man tycker det är jättebra men sedan går det inte hela vägen till att man själv tar ett aktivt beslut för att det ska åstadkommas.

Fakta: Organdonationer i Sverige 2016

  • Förra året genomfördes mer än 600 organtransplantationer i Sverige med organ donerade från avlidna. Det är det högsta antalet någonsin.
  • Västsverige och Uppsalaregionen hade högst antal organdonatorer per miljon invånare.
  • På Sahlgrenska Universitetssjukhuset fick 326 människor tillbaka sina liv tack vare donationsregister eller att avlidna förmedlat önskan att donera till närstående.
  • Sverige har 18,5 donatorer per miljon invånare. Finland, Norge och Island har 23 – 24. Spanien har 35.
  • Trots att vi i Sverige gjort en ökning på 18 fler organdonatorer 2016 än året innan så står fortfarande mer än 800 människor i transplantationskön.
  • Av dessa är det cirka fem procent som aldrig hinner bli transplanterade utan avlider i kön i väntan på ett organ.

 

Publicerad i GP.

Text: Fanny Wijk, GP.

Bild: Stefan Berg.

Kommentera