Organ, vävnader, blodgivning

textplatta-hemsidan-organ-editerbar
För en läkare i Sverige är det idag rutin att transplantera njurar, lever, hjärta, lungor, tunntarm och bukspottkörtel. Det går även att transplantera vävnader som hud, hornhinna, hjärtklaff och benvävnad. Varje år genomförs omkring 700 organtransplantationer och 1 000 vävnadstransplantationer i Sverige. Dessa transplantationer gör att svårt sjuka och döende människor idag kan räddas och kan få en mycket god livskvalité.

 

 

Njurar

Av alla transplantationer som genomförs är mer än 75 % njurar. Patienter som är i behov av en ny njure får den vanligtvis från en avliden givare. Väntetiden för att få en njure från en avliden kan vara ända upp till tre-fyra år. Många som väntar på en njurtransplantation behöver påbörja dialys som är ett sätt att rena kroppen när den inte orkar göra det själv.

Då vi har två njurar och klarar oss bra med en frisk njure kan den ena av dessa doneras under vår livstid och transplanteras till en behövande. En tredjedel av de som är njurtransplanterade i Sverige har fått en njure från en levande givare, exempelvis från förälder, syskon eller någon nära vän. Givaren klarar sig utmärkt och kan leva ett normalt liv med en njure. Läs gärna mer under avsnittet levande donation eller besök hemsidan levandedonation.se

Det är 50 år sedan den första njurtransplantationen genomfördes i Sverige (1964) och resultaten efter en njurtransplantation är numera mycket goda. Läs gärna denna historia om Olov som idag lever med en ny njure.

 

Hjärta

Hjärttransplantation utförs som behandling av svår hjärtsvikt. Hjärtsvikt innebär att hjärtats pumpförmåga är nedsatt och kan orsakas av en rad hjärtsjukdomar. Varje år utförs omkring 50 hjärttransplantationer i Sverige.

Ett så kallat hjälphjärta kan vara ett behandlingsalternativ för den som går och väntar på ett nytt hjärta. Ett hjälphjärta är en mekanisk pump som hjälper till att upprätthålla blodcirkulationen i kroppen. Men tyvärr blir patientens liv oftast mycket begränsat i dessa fall, eftersom en sådan behandling kräver mycket sjukhusvistelse.

Det är 30 år sedan den första hjärttransplantationen genomfördes i Sverige (1974). Läs gärna denna historia om Patrik som idag lever med ett nytt hjärta.

 

 

Transplanterade hjärtan 2000-2015 stapel

Lungor

Den vanligaste orsaken till att en människa behöver en ny lunga är på grund av sjukdomar som cystisk fibros, emfysem, lungfibros med flera. Det genomförs idag mellan 50 till 60 lungtransplantationer varje år. En eller två lungor per patient kan transplanteras och i sällsynta fall kan en patient få både hjärta och lungor på samma gång.

Läs gärna denna historia om Jenny som idag lever med nya lungor.

 

Lever

Mellan 130 och 150 levertransplantationer genomförs varje år i Sverige. Majoriteten på grund av svåra leversjukdomar där donationen ofta kommer från en avliden patient. Det förekommer även levande givare, där de vanligaste fallen är en förälder som donerar en bit av sin lever till sitt barn. Levern har nämligen förmågan att växa ut till ursprunglig storlek.

Läs gärna denna historia om Filip som idag lever med en ny lever.

 

Tunntarm

Idag är tarmtransplantation en behandlingsmetod för patienter med svår tarmsvikt, men även för patienter med tumörer. Då tunntarmen inte fungerar måste patienter få näring med hjälp av näringsdropp, vilket i sin tur kan medföra komplikationer som infektioner och leversvikt. Mellan en och fem patienter transplanteras årligen och både yngre och äldre patienter förekommer. Resultaten har markant förbättras tack vare bättre immundämpande läkemedel.

 

vavnader

Vilka vävnader kan man donera?

Varje år utförs omkring 1000 vävnadstransplantationer i Sverige. Det är framför allt hornhinnor och hjärtklaffar, men även hörselben, hud- och benvävnader som transplanteras. De vävnader som kan tas tillvara för transplantation är inte lika känsliga för syrebrist som organ och därför kan dessa i princip tas tillvara från alla som avlider om det inte finns någon sjukdom eller annat som förhindrar detta.

Hornhinnor

I Sverige får omkring 600 personer nya hornhinnor varje år och därmed är hornhinnetransplantation den klart vanligaste transplantationsformen. Tack vare dessa hornhinnedonationer kan ögonsjukdomar som leder till blindhet, göra att patienter får synen åter – och med mycket goda prognoser.

Hjärtklaffar

Hos barn är behovet av hjärtklaffar extra stort. Orsaken kan vara medfödda eller förvärvade hjärtfel och en transplantation kan ibland vara det enda sättet att rädda livet på ett barn. För vuxna finns möjligheten med en mekanisk klaff, medan barn endast kan bli transplanterade med en biologisk hjärtklaff från en avliden. Detta beror på att barn inte kan äta blodförtunnande läkemedel när de växer, vilket är ett krav vid en mekanisk klafftransplantation.

Hud

Vid exempelvis brännskador fungerar hud från en donator som ett biologiskt förband vid sårläkning. Huden läker aldrig fast, utan stöts bort efter cirka 2-4 veckor, men donatorhuden skapar en god sårläkningsmiljö och hjälper till att upprätthålla den intakta hudens vätske- och temperaturreglering som går förlorad i och med sårskadan. Den transplanterade huden fungerar även som smärtlindring och skyddar patienten mot infektioner.

Hörselben

Transplantation av hörselben kan ge hörseln tillbaka vid sjukdomar i mellanörat. Det som går att ersätta är städ eller hammarhuvud från en avliden donator. Det går även att framställa hörselben i titan, men fördelen med ett mänskligt hörselben är att det ger mindre risk för avstötning. 70-80 % av de transplanterade får hörseln tillbaka.

Benmärg/Stamceller

Stamceller är celler som efter en transplantation kan utvecklas och ersätta celler som inte har normal funktion i kroppen – och på så sätt kan de celler behandla vissa svåra sjukdomar. Stamceller finns i benmärgen och även i blodet varifrån de hos vuxna friska personer kan tas tillvara för transplantation. Stamceller kan också tillvaratas från navelsträngen efter att moderkakan avnavlats från ett nyfött barnet.

Då stamceller inte går att transplantera utan att donatorns stamceller ”passar” till mottagaren är det ibland svårt att hitta en matchning. För att öka möjligheten att hitta en passande donator finns nu ett internationellt register av personer som är villiga att donera.

Vill man veta mer om donation av stamceller eller hjälpa sjuka medmänniskor genom en stamcellsdonation kan man gå in på Tobiasregistret för mer information och kontaktinformation.

Benvävnad

Benvävnad används i mindre skala vid ortopedisk kirurgi. En del ges från levande givare medan andra tas från avlidna.

Källa

Livsviktigt och Vävnadsrådet

Blodgivare räddar också liv

Säg JA! även till att bli blodgivare. Då kan du rädda liv flera gånger per år. Visste du att minst 30 000 personer varje år räddas till livet i akuta situationer tack vare blodtransfusioner?

Det är enkelt att ge

De flesta mellan 18 och 60 år som är friska och väger minst 50 kilo kan bli blodgivare. Du behöver cirka en halvtimme högst några gånger per år. Som kvinna får du ge blod tre gånger per år och som man fyra gånger per år. Och det är lätt att komma till. Du kan ge blod från Kiruna till Ystad i ett hundratal fasta lokaler. I de flesta län finns dessutom blodbussen med hållplatser både i städer och på landsbygd.

Kolla om du kan bli blodgivare

Du kan anmäla dig som blodgivare på Geblod.nu – webbplatsen för blodgivningen i Sverige. Men kolla först om du kan bli blodgivare innan du anmäler dig.

Kolla om du kan bli blodgivare

Har du varit ute och rest eller bott utomlands?

Har du varit sjuk eller behandlats för någon sjukdom?

Tatuering, piercning eller andra riskhändelser?

Graviditet eller missfall?

Vill du bli påmind om att bli blodgivare?

Har du svårt att komma loss och behöver lite hjälp på traven? Då ska du anmäla dig till Jappregistret  som kommer att påminna dig tills du anmält dig. De kommer helt enkelt att ”tjata hål i armen på dig”, men det är ju för en god sak.

Mer om blodgivning

Vill du veta mer och har frågor? Besök Geblod.nu. Där hittar du mycket fakta och vanliga frågor med svar. Följ ”Blodgänget” även på FacebookYouTube  och Instagram.

 

Kommentera