Var du bor avgör chansen för nya organ

Skillnaderna i hur regionerna lyckas hitta donatorer är stora, visar en rapport från Socialstyrelsen.

Foto: Leif R Jansson/TT

 

I fjol genomfördes det högsta antalet organtransplantationer från avlidna personer någonsin i Sverige. Samtidigt blir de som väntar på organ fler.

Enligt Peter Carstedt från organisationen Mer organdonation, MOD, skulle fler transplantationer kunna genomföras med en annan lagstiftning.

– Det är en levande mardröm att vänta på ett nytt organ. Man väntar på ett nytt liv. Men man vet inte när samtalet kommer, säger han.

Peter Carstedt är själv njurtransplanterad och är en av grundarna till organisationen som arbetar för att fler som behöver en organtransplantation ska få det i tid. Enligt Peter Carstedt finns flera delar i den nuvarande lagstiftningen som hindrar fler organdonationer.

– I Sverige måste man dö på ett väldigt specifikt sätt. Man måste vara uppkopplad på respirator, man måste ligga på en intensivvårdsavdelning. Det tycker inte vi ska vara avgörande för om man ska bli organdonator eller inte. Det måste vara den enskildes vilja som ska vara avgörande.

Förra året genomfördes 650 organtransplantationer från avlidna personer i Sverige, vilket är det högsta antalet någonsin. Samtidigt blir de som väntar på organ allt fler, visar rapporten från Socialstyrelsen.

Och landets sjukvårdsregioner är olika bra på att hitta organdonatorer. I  regioner som lyckats bäst identifierades omkring 22 donatorer per en miljon invånare förra året medan inte ens hälften så många hittades i den region som var sämst.

Västra götalandsregionen var näst bäst förra året och Bertil Andersson, regionalt donationsansvarig läkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, förklarar vad han tror att de stora regionala skillnaderna beror på.

– Att åka ut, informera och utbilda tar tid och då måste det avsättas tid. Att vi läkare får det.  Sedan handlar det om engagemang också, vilket de flesta har men det gäller att orka driva det, säger Bertil Andersson.

Innan en organtransplantation genomförs så förs alltid samtal med anhöriga, oavsett om den avlidna personen har skrivit upp sig i donationsregistret eller inte. I Västra Götaland har man arbetat aktivt på att bli bättre på det som Bertil Andersson menar ofta är det stora problemet, att läkare ibland drar sig för att ta upp frågan med anhöriga.

– Det är en otrolig sorg som drabbar en familj när någon avlider. Det är ju det värsta tänkbara besked du kan få. Inom en timme så bör du ta upp nästa fråga: ”har ni diskuterat organdonation?” Många kollegor drar sig för att ställa den frågan. Det blir för mycket, säger Bertil Andersson.

För två år sedan kom den statliga Donationsutredningen som föreslog flera förändringar i lagstiftningen för att fler ska kunna donera organ. Ett förslag är att man ska kunna lägga en person i respirator även efter att man har konstaterat att personen inte har någon möjlighet att överleva, för att på så sätt kunna bevara och transplantera organen.

En majoritet av remissinstanserna har ställt sig positiva till utredningens förslag men frågan bereds fortfarande i regeringskansliet och det är oklart när riksdagen får en proposition att ta ställning till.

Peter Carstedt från MOD har engagerat sig i frågan om en ny lagstiftning i flera år och tycker att det tar alldeles för lång tid.

– Det är folk som avlider när dom står på väntan. Och det är folk som är för sjuka för att fortsätta vänta, så dom tas bort från transplantationslistan. För att vi inte är bättre på organdonation i Sverige, säger Peter Carstedt.

 

Publicerad i Sveriges Radio

Text: Sanna Ekstedt Larsson

Kommentera