”Viktigt att var och en tar ställning till donation”

Transplantationerna av livsviktiga organ kan underlättas både genom lagändring och förändrade attityder i samhället. Det säger överläkare Peter Geiger, ansvarig donationsläkare på Södra Älvsborgs sjukhus.

Foto: Lars-Åke Green

 

Peter Geiger jobbar på anestesi- och intensivvårdsavdelningen på Säs, den enda enhet på sjukhuset där frågan om donation och transplantation av organ då och då aktualiseras.

Levande personer, som till exempel donerar en bit av sin lever eller en njure till någon nära anhörig, opereras aldrig på Säs och där utförs heller aldrig några transplantationer.

– Vi har rutiner sedan länge för att inte vi ska missa de patienter som kan vara potentiella donatorer och vi har också jobbat hårt på att förbättra dessa på senare tid. Inte minst genom att se till att ha en levande diskussion inom vår profession, säger Peter Geiger.

Han betonar att donationsfrågan är mycket svår att hantera ur etisk synvinkel på flera sätt.

– Vi ska ju aldrig vårda en patient för någon annans skull än hens egen, inte för att den här personens organ kan visa sig vara lämpliga för donation, tillägger han.

Så lyder den etiska kod som gäller i dag, men en modifiering av donationslagen som nu förbereds öppnar för möjligheten (se faktaruta på föregående uppslag).

–  Ja, vi får en lagstiftning som hjälper oss ur detta dilemma. Men vi kan inte vänta oss att det blir mer än mellan 2–6 procent fler donatorer med den här lagändringen. Man har nog trott att det skulle bli fler, men erfarenheter bland annat i Nederländerna visar att så inte är fallet, säger han.

Den stora skillnaden, menar han, blir om fler personer tar ställning till och tillkännager sin vilja att donera organ.

–  Ja, det blir mycket enklare för oss läkare, för om det blir aktuellt i ditt fall kan vi inte fråga eftersom du är död då.

Geiger betonar att läkarna också skulle slippa det mycket svåra och för båda parter plågsamma momentet att fråga anhöriga till nyss avlidna personer om hur de ser på organdonationer.

–  Du bör ställa dig frågan om du kan tänka dig att ta emot ett organ om det behövs. Svarar du ja är det konsekvent att du även själv godtar att bli en organdonator, avslutar läkaren.

Fakta:

  • I Sverige gjordes 185 organdonationer 2016, en ökning med tio procent från året innan.
  • Antalet skiljer sig mycket mellan olika regioner och landsting, med Stockholm högst och Kalmar, Jönköping och Östergötland lägst.
  • I genomsnitt i Sverige skedde i fjol 20,3 donationer per 10 000 avlidna enligt det mått som används.
  • Antalet fall där anhöriga vägrar donation efter ett dödsfall har sjunkit från 36 procent år 2009 till 20 procent i fjol.
  • Flest patienter väntar på att få en njure donerad, 655 st i år, därefter lever med 64 väntande.
  • Mellan 30 och 50 personer dör per år i väntan på ett donerat organ.
  • 2015 lades den statliga donationsutredningen fram för att öka antalet möjliga transplantationer. Patienter med svåra skallskador eller omfattande stroke och som är utom all räddning föreslås ändå kunna läggas i respirator och stabiliseras inför en eventuell organdonation, vilket dagens lag inte bedöms tillåta.

 

Publicerad i Borås Tidning

Text: Jan Lindsten

Kommentera