fbpx

COVID-19 för personer med njursjukdomar

Texten uppdaterades 30/3-20

6

Nedan har vi sammanställt information till dig som är njursjuk och den rådande pandemin av viruset COVID-19. Oberoende av om du har kronisk njursjukdom, behandlas medicinskt för nedsatt njursjukdom, genomgår dialysbehandling eller om du genomgått en njurtransplantation, så gör man bedömningen att ditt immunförsvar är nedsatt i förhållande till en frisk persons.

Eftersom viruset är nytt vet vi ännu inte tillräckligt om vilka grupper som är extra utsatta för svår infektion till följd av COVID-19. Vi vet inte heller i vilken utsträckning dessa personer är utsatta men då njursjuka beskrivs som en riskgrupp för många andra virus och infektionssjukdomar tar vi ta det säkra före det osäkra och kommer beskriva njursjuka som en riskgrupp nedan.

        7

     

Enligt Folkhälsomyndigheten är det inte klarlagt om personer med njursjukdom är en riskgrupp. I de studier som finns tillgängliga kopplade till utbrottet av COVID-19 har det tydligt framkommit att hög ålder är en riskfaktor men personer med njursjukdom finns inte beskrivet som en riskgrupp i studierna. Dock är det oklart i vilken utsträckning gruppen har studerats så ökad risk kan därför inte uteslutas. Läs mer om det under Frågor och svar på Folkhälsomyndighetens hemsida.

 Svenska njurläkare hänvisar genom Svensk Njurmedicinsk Förening (SNF) till information som sammanställts av den samlade njurmedicinska professionen i Europa (ERA-EDTA). ERA-EDTA väljer att inkludera de med svåra kroniska sjukdomar som en riskgrupp och rekommenderar dessa att vara särskilt noggranna med försiktighetsåtgärder för att minska risken att smittas.

 Information och råd till patienter i hela Europa uppdateras löpande och finns samlad på ERA-EDTAs hemsida (på engelska): Information för njurpatienter om COVID-19

 Om du eller ditt barn har en sjukdom som generellt innebär ökad risk vid infektioner, till exempel nedsatt immunförsvar, bör du rådgöra med din behandlande läkare kring vid du kan göra för att minska riskerna kopplade till COVID-19.

 _________

   

 

Frågor och svar

Nedan har vi översatt de råd och rekommendationer som den samlade njurmedicinska professionen i Europa (ERA-EDTA) tagit fram. Då de uppdaterar sin information och sina råd kontinuerligt hänvisar vi i första hand till deras hemsida (på engelska). Vår ambition är att uppdatera MODs hemsida dagligen.

8

     

Fråga: Jag har kronisk njursvikt – tillhör jag en riskgrupp? 

Svar: Det råder fortfarande viss osäkerhet kring vilka riskgrupperna är men samtidigt har vissa grupper en ökad risk att bli allvarligt sjuk av COVID-19. Dessa grupper inkluderar:

  • Äldre personer
  • Personer med kroniska sjukdomar
    • Hjärt- & lungsjuka
    • Personer med diabetes
    • Personer med njursjukdom i ett senare stadie
    • Personer med högt blodtryck

Ju senare stadie du är i din njursjukdom desto högre är troligtvis risken för dig att drabbas av allvarliga komplikationer till följd av viruset.

För dig som är transplanterad eller lider av långtgående kronisk njursvikt

Det finns ännu ingen data som visar på att personer som är transplanterade och har kronisk njursvikt drabbas hårdare av COVID-19 men det finns en risk att så är fallet och det är därför viktigt att vara extra försiktig.

Till dig som bor med en kroniskt njursjuk eller dialyspatient

Njursjukdom påverkar inte enbart patienten utan hela familjen kan bli påverkad. Vi förstår att många är oroliga för sina närstående och många oroar sig över hur COVID-19 kan påverka deras vardag. Det bästa du kan göra i denna tid är att prata med din vårdmottagning för att få råd om vilka förändringar du behöver göra. Du kan samtidigt ta upp dina frågor och funderingar kring att arbeta hemifrån, hålla barnen hemma från skolan och liknande.

Fråga: Hur förbereder sig verksamheten för COVID-19?

Svar: Njurmottagningar i hela landet arbetar för att säkerställa att du fortsatt ska få den vård som du behöver. Alla transplantationer med levande donatorer har stoppats tills vidare. Ett skäl är det ansträngda läget på intensivvårdsavdelningarna på grund av coronautbrottet.

Fråga: Vad händer med uppföljning och blodprover?

Svar: Din säkerhet och vård kommer att säkerställas och därför kommer alla nödvändiga uppföljningar, blodprov och tester fortgå precis som vanligt.

Fråga: Jag har högt blodtryck, ska jag ändra min medicinering?

Svar: Det finns idag inget som visar på att en viss typ av blodtryckssänkande medicin ökar risken för att få en allvarlig infektion av COVID-19. Det är viktigt att fortsätta din normala medicinering inklusive din blodtrycksmedicin och att du inte slutar ta någon medicin utan att ha pratat med din läkare.

9         

Fråga: Kommer jag fortfarande kunna genomföra mina dialysbehandlingar?

Svar: Ja det kommer du. Det är viktigt att du inte undviker sjukhus och missar dina inplanerade dialysbehandlingar av rädsla för COVID-19. För en dialog med din avdelning om det behöver ändras något i ditt vårdschema.

Din dialysbehandling kommer genomföras precis som vanligt så länge du inte fått andra direktiv från din avdelning. Om transportsituationen skulle förändras och du får svårigheter att ta dig till ditt sjukhus för din dialysbehandling är det av yttersta vikt att du kontaktar din läkare och meddelar detta så de kan hjälpa dig att hitta ett lämpligt transportmedel.

För dig som får dialysbehandling på sjukhus

Om du inte uppvisar några symptom på COVID-19 ska du fortsätta närvara vid din inplanerade dialysbehandling precis som vanligt. Om du har några frågor och funderingar kan du kontakta din vårdmottagning i förväg.

Om du har utvecklat några symptom på COVID-19 ska du omedelbart kontakta din dialysmottagning via telefon och meddela detta och de kommer i sin tur prata med din läkare som lägger en plan för din vård. Även om du inte misstänker att dina symtom är COVID-19 ska du ändå kontakta din mottagning innan för att kunna säkerställa att det inte rör sig om COVID-19.

För dig som genomför dialys i hemmet

All typ av leverans och förutsättningar för att du ska kunna fortsätta din Peritonealdialys i hemmet ska fortsätta som vanligt. Du kommer bli kontaktad av din mottagning om några ändringar skulle ske som påverkar dig.

vad ska man tänka extra på när man tillhör en riskgrupp_ (1)         

Fråga: Vad innebär det att distansera sig socialt?

Svar: Att distansera sig socialt innebär att du begränsar den sociala kontakten med andra människor. Detta kommer leda till att risken för att smittas av COVID-19 minskar.

  • Undvik helt kontakt med människor som visar symptom för COVID-19. Symptomen inkluderar hög feber och/eller torrhosta.
  • Arbeta hemifrån om möjligt. Din arbetsgivare bör uppmuntra dig att göra detta och du kan hänvisa till denna text för mer information.
  • Undvik stora folksamlingar samt platser där många människor samlas på en liten yta. Detta kan exempelvis vara restauranger, barer, teatrar och nattklubbar.
  • Undvik publika transportmedel i så stor utsträckning som möjligt. Detta gäller speciellt under rusningstrafik då människor ofta står väldigt nära varandra.

Fråga: Kan jag gå till mitt arbete?

Svar: Regeringen i Sverige rekommenderar att man i största möjliga mån jobbar hemifrån. Om man blir sjuk så har karensavdraget utgått och man behöver numera inte heller ett sjukintyg från läkare de första 14 dagarna. Vi rekommenderar att du pratar med din chef och vid behov även din läkare för att komma fram till en plan som passar dig.

Fråga: Kan jag gå till mataffären?

Svar: Hör med en vän, granne eller familjemedlem om de kan hjälpa dig att handla mat och andra nödvändigheter den kommande tiden. Om du inte har möjligheten att få hjälp från en närstående bör du uträtta dina ärenden under en tid på dygnet då du stöter på så lite människor som möjligt. Glöm inte att tvätta dina händer noggrant efter att du har varit ute bland andra människor.

Fråga: Kan jag gå ut över huvud taget?

Svar: Ja det kan du! Du kan gå ut för promenader och frisk luft men håll då minst 2 meters avstånd från andra personer och undvik ställen där det finns en risk att stöta på många människor. Det är viktigt att du, för din fysiska och mentala hälsas skull, fortsätter att vistas utomhus och håller dig aktiv.

Fråga: Jag tar hand om en person som är njursjuk, vad bör jag göra?

Svar: Om du tar hand om någon som har en allvarlig sjukdom finns det några saker du kan göra för att skydda dig och den som är sjuk. Följ råden nedan för att säkerställa god hygien och minska risken för smitta:

  • Tvätta noggrant händerna så fort du kommer innanför dörren noggrant. Tvätta händerna minst 20 sekunder med varmt vatten och tvål. Använd handsprit om du inte har tillgång till tvål och vatten.
  • Täck din mun och näsa om du behöver hosta/nysa. Det är viktigt att du inte använder dina händer för att täcka över din mun/näsa, använd istället en pappersnäsduk eller ditt armveck.
  • Släng din använda pappersnäsduk omedelbart i soporna och tvätta därefter dina händer noggrant.
  • Om du känner dig sjuk ska du inte besöka din vårdtagare. Se till att hitta en ersättare tills du är frisk igen.
  • Se till att skydda dig själv i största möjliga mån under denna period för att du ska kunna utföra ditt jobb att ta hand om din vårdtagare på bästa sätt.

 

10

           

Fråga: Vilka är symptomen för COVID-19?

Svar:

  • Hög feber
  • Hosta
  • Svårigheter att andas

Om du har något av symptomen ovan ska du kontakta sjukvården. Det betyder inte nödvändigtvis att du har COVID-19 eftersom dessa även är symptom för många vanligare sjukdomar så som förkylning och influensa.

Fråga: Vad ska jag göra om jag har symptom på COVID-19?

Svar: Om du har något av symptomen för COVID-19 är det senaste rådet att informera din avdelning och sätta dig i så kallad själv-karantän i ditt hem under de kommande 2 veckorna. De flesta som drabbas får lindriga symptom. Du ska ha varit symptomfri i minst 48 timmar innan du kan lämna ditt hem igen. Om du har något av dessa symtom är det viktigt att du inte besöker din njurmottagning utan att först ha pratat med din läkare på telefon innan.

Dialyspatienter med symptom för COVID-19 ska omedelbart kontakta sin dialysmottagning för att säkerställa att man kan fortsätta sin dialysbehandling utan att utsätta andra för smittan.

Om du, under dina 14 dagar i själv-karantän, känner att dina symptom förvärras eller om du inte känner dig bättre efter 7-14 dagar är det viktigt att du kontaktar din läkare eller mottagning.

För mer information om hur du bäst kan ta hand om dig själv i hemmet hittar du genom att klicka här här.  

Rädsla och oro

Det är förståeligt att många känner oro inför den rådande situationen i världen med COVID-19.

För att minska din oro rekommenderar vi dig att du samlar på dig fakta om Coronaviruset från säkra källor. Vi rekommenderar följande:

Just nu florerar många rykten och det kan spä på din oro ytterligare. Du kan även känna lättnad om du pratar om din oro med en närstående.