Vilka organ kan doneras?

De organ som kan doneras är lever, hjärta, lungor, njurar, tunntarm, bukspottkörtel och cell-öar.

I Sverige transplanteras, lever, hjärta, lungor, njurar, tunntarm, cellöar och bukspottkörtel dagligen av kirurger på någon av de fem transplantationsavdelningar som finns runt om i Sverige. Organdonationer och transplantationer genomförs på följande transplantationsenheter i Sverige.

Lund: Hjärta och lungor

Malmö: Njurar

Stockholm Huddinge: Njurar, lever, bukspottkörtel och cellöar

Uppsala: Njurar, lever, bukspottkörtel och cellöar

Göteborg: Lungor, hjärta, njurar, lever, bukspottkörtel, cellöar och tarm

Det går även att donera och transplantera vävnader som hud, hornhinna, hjärtklaff och benvävnad. Varje år genomförs omkring 700 organtransplantationer och 1 000 vävnadstransplantationer i Sverige. MOD arbetar primärt med frågan om livräddande organdonation, vilket omfattas av hjärta, lungor, njurar, lever, tarmar och bukspottskörtel.

Njurar

1964 genomfördes den första njurtransplantationen i Sverige och idag är resultaten efter en njurtransplantation mycket goda. Av alla organtransplantationer som genomförs är mer än 75 % njurar. Patienter som är i behov av en ny njure får den vanligtvis från en avliden givare. Många som väntar på en njurtransplantation behöver påbörja dialys som är ett sätt att rena kroppen när njurarna inte längre har kapacitet att klara av det.

Vi människor har en stor överkapacitet av njurfunktion i och med att människan har två njurar. Så vi klarar oss faktiskt mycket bra med enbart en frisk njure i kroppen. Därför är en tredjedel av de som blir njurtransplanterade i Sverige, transplanterade med njure donerad av levande givare, exempelvis en förälder, syskon eller en nära vän. Givaren klarar sig utmärkt och kan leva ett normalt liv med en njure. Är du intresserad av att bli levande organdonator läs gärna mer på levandedonator.se

Hjärta

1974 genomfördes den första hjärttransplantationen i Sverige. Hjärttransplantation utförs som behandling av svår hjärtsvikt. Hjärtsvikt innebär att hjärtats pumpförmåga är nedsatt och kan orsakas av en rad hjärtsjukdomar. Varje år utförs omkring 50 hjärttransplantationer i Sverige, dessa utförs vid Lunds Universitetssjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, vilket är enda sjukhusen i Sverige som idag genomför hjärttransplantationer.

Ett så kallat hjälphjärta kan vara ett behandlingsalternativ för den som går och väntar på ett nytt hjärta. Ett hjälphjärta är en mekanisk pump som hjälper till att upprätthålla blodcirkulationen i kroppen. Ett hjälphjärta är ingen långsiktig lösning och livet med hjälphjärta blir oftast mycket begränsat då behandling kräver mycket sjukhusvistelse.

Lungor

Det genomförs mellan 50 till 60 lungtransplantationer varje år i Sverige. En eller två lungor per patient kan transplanteras och i sällsynta fall kan en patient få både hjärta och lungor på samma gång. Den vanligaste orsaken till att en människa behöver en ny lunga är på grund av sjukdomar som cystisk fibros, emfysem och lungfibros.

Lever

Mellan 130 och 150 levertransplantationer genomförs varje år i Sverige. Majoriteten av transplantationerna genomför på grund av svåra leversjukdomar där organdonationen ofta kommer från en avliden patient. Det förekommer även levande givare av lever, där de vanligaste fallen är en förälder som donerar en bit av sin lever till sitt barn. Efter donation av en bit av levern växer den ut till ursprunglig storlek igen, vilket möjliggör att i vissa fall genomföra levande organdonation av lever.

Tunntarm

Idag är tarmtransplantation en behandlingsmetod för patienter med svår tarmsvikt eller tumörer i tarmen. När tunntarmen inte fungerar måste patienter få näring med hjälp av näringsdropp, vilket i sin tur kan medföra komplikationer som infektioner och leversvikt. Mellan en och fem patienter transplanteras årligen och både yngre och äldre patienter förekommer. Resultaten vid transplantation av tarmar har markant förbättras de senaste åren tack vare bättre immundämpande läkemedel.

Bukspottkörtel och cellöar

I Sverige genomförs ca 30 transplantationer av bukspottkörtlar och ungefär lika många transplantationer av cellöar. Transplantation av bukspottkörtel görs oftast i samband med en njurtransplantation och nästan uteslutande till patienter som på grund av sin diabetes fått njursvikt, då passar man på att samtidigt transplantera en bukspottkörtel från samma avlinda organdonator.

Transplantation av cellöar innebär att man enbart transplanterar den del av bukspottkörteln som producerar insulin. Det är avsevärt mycket enklare då man kan spruta in cellöarna i de kärl som går till levern, där fastnar sedan cellöarna och börjar producerar insulin.

Vad är helkroppsdonation?

Helkroppsdonation ska aldrig förväxlas med organ- och vävnadsdonation. För dig som vill donera hela din kropp till medicinsk och anatomisk undervisning, måste du under din livstid skriva ett avtal om det, med någon av de medicinska högskolorna. Institutionerna är oftast mycket intresserade av helkroppsdonationer, men de avgör från fall till fall, om de kan acceptera en donation. Om du önskar att donera hela din kropp på detta sätt, kan du ändå säga ja till att bli organdonatorer om du önskar det.

Om du är intresserad av helkroppsdonation kan du kontakta någon av följande högskolor och universitet. Uppsala Universitet, (Medicinsk cellbiologi) Umeå Universitet (Anatomiska avdelningen), Göteborgs Universitet (Sahlgrenska Akademin, Institutionen för biomedicin) eller Karolinska Institutet (Neurovetenskap, de hanterar också donationer till Linköpings Universitet).