fbpx

Smittskyddspeng för riskgrupper

Sidan uppdaterades den 18/6

Den 22:e april gjorde socialminister Lena Hallengren ett förtydligande om att transplanterade ingår som riskgrupp för smittskyddspeng. Regeringen nu har tagit fram ett förslag för hur ersättningen till riskgrupper ska utformas. Ersättningen kommer gälla de personer i arbetsför ålder som inte har möjlighet att arbeta  hemifrån eller vars arbetsplats inte kan anpassas för att minska smittrisken. Följande information finns att hitta på Försäkringskassans hemsida:

Enligt förslaget ska den som ingår i en riskgrupp kunna söka tillfällig ersättning under perioden 1 juli – 30 september. Regeringen föreslår ett schablonbelopp på 804 kr före skatt per dag. Närmare information om utformningen av ersättningen finns inte idag utan kommer att kommuniceras när det är möjligt.”

Vi har försökt att sammanställa det vi vet och hänvisa till de källor som finns om frågan. Nedan ser du utdrag ifrån Riksdagens protokoll ifrån Socialutskottet, Socialstyrelsens rapport om olika riskgrupper och ifrån försäkringskassan (avseende smittbärarpenning som troligtvis kommer att likna smittskyddspeng).

Vi vill förtydliga att vi behöver invänta de formella besluten innan vi vet vad som faktiskt kommer att gälla.

 

Viktigt att definiera vilka som bör skyddas (Socialutkosttet i Riksdagen April 14)

Enligt socialutskottet finns det ett behov av att definiera vilka grupper som riskerar att bli särskilt sjuka i COVID-19, och som därför bör kunna få ersättning när de bör undvika att gå till arbetet för att själva inte bli smittade. För att skynda på processen skulle en rimlig väg kunna vara att ändra reglerna så att även berörda grupper kan omfattas av smittbärarersättningen.

 

Identifiering av riskgrupper som löper störst risk att drabbas av ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i COVID-19 (Socialstyrelsen, April 17)

Kunskapen om riskfaktorer är ännu knapphändig och träffsäkerheten blir därmed låg när risken för allvarlig sjukdomsutveckling och död i COVID-19 på individnivå ska förutsägas utifrån individuella bakgrundsfaktorer.

Med tanke på att COVID-19 hos vissa kan ha ett allvarligt förlopp och leda till död är det dock rimligt att utnyttja den nuvarande kunskapen för att om möjligt minska risken för smitta och sjukdom för dem som har störst sårbarhet. Med ökande kunskap om Sars-CoV-2-virusets egenskaper och hur kroppen påverkas hos den som infekteras kommer kunskapen om riskfaktorer för sjukdom att för- ändras och bli tydligare. Det innebär, att karaktäristiken av riskgrupper kommer att behöva revideras.

Föreslagna riskgrupper av Socialstyrelsen:

  • Organtransplantation.
  • Blodcancersjukdomar, befintliga och tidigare.
  • Neurologiska sjukdomar (t.ex. MS, Parkinson, Myastenia gravis).
  • Fetma (ökad risk med ökad grad av fetma).
  • Diabetes (mindre risk om den är välbehandlad).
  • Aktuell cancerbehandling.
  • Kronisk lungsjukdom (inklusive astma, men mycket marginellt om den är välbehandlad).
  • Stroke/demens.
  • Annan immunhämmande sjukdom eller behandling.
  • Leversjukdom.
  • Nedsatt njurfunktion.
  • Hjärt- och kärlsjukdom

    Listan över riskgrupper är tillämplig när risk för smittspridning till allmänheten föreligger. Det särskilda behovet av skydd bedöms upphöra då risken för allmän spridning i landet enligt Folkhälso- myndighetens bedömning av risknivåer har nått en nivå som väntas bestå under en längre tid. Vid möjlighet att vaccinera riskgrupper upphör också behovet av särskilt skydd.

Förtydligande av Socialminister Lena Hallengren, april 22:

”Personer som har genomgått en organtransplantation kommer att räknas till de riskgrupper som kan få smittskyddspeng. Det beskedet ger socialminister Lena Hallengren (S)”, enligt föredrag inför socialutskottet.

Förslag angående anhöriga till riskgrupp

”Person som bor tillsammans med någon som har förhöjd risk enligt listan ovan bör i syfte att skydda den som löper störst risk att drabbas av ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp vid insjuknande i covid-19 ur ett smittskyddsperspektiv tillfälligt avstå arbete utanför hemmet om arbetssituationen är sådan att Folkhälsomyndighetens råd för smittskydd inte kan följas”, enligt socialstyrelsens rapport om riskgrupper, sida 4.

”Utöver de grupper som omnämns i uppdraget behöver även följande grupper uppmärksammas: personer som bor tillsammans med en person som tillhör riskgrupp, utöver barn eller de som delar hushåll, liksom arbetssökande som tillhör riskgruppen och genomgår arbetsmarknadspolitiska åtgärder”, enligt socialstyrelsens rapport om riskgrupper, sida 10.

 

Förslag för verifiering av tillhörighet till riskgrupp

”Personer som tillhör en riskgrupp kan ha en redan etablerad vårdkontakt. I dessa fall kan ett alternativ vara att patienten kontaktar sin vårdkontakt och begär ett utdrag om sin diagnos ur patientjournalen. Utdraget kan bifogas ansökan om ersättning till Försäkringskassan för att styrka att han eller hon tillhör en riskgrupp.”

Gemensamt för förslagen är att handläggningen ska kunna påskyndas för att personer i riskgrupper inte ska utsättas för onödig smittorisk, samtidigt som det finns möjlighet till någon form av kontrollfunktion”, enligt socialstyrelsens rapport om riskgrupper, sida 9-10.

 

Då det inte finns något formellt beslut kring vad som kommer att gälla för smittskyddspeng så kan vi inte veta HUR det kommer att gå till, VAD som kommer att ingå eller NÄR det kommer att börja gälla. Men som en referens som kan man jämföra med smittbärarpenning (vilket är något helt annat, men som troligast kommer att likna villkoren för smittskyddspeng):

Smittbärarpenning

För att ha rätt till smittbärarpenning måste en läkare ha beslutat att du inte får arbeta eftersom du är – eller kan vara – smittad av en samhällsfarlig sjukdom, dit coronavirussjukdomen covid-19 räknas.

För att få smittbärarpenning krävs fortfarande ett läkarintyg från första dagen som visar att du inte får arbeta på grund av risken för smitta.

Om du är sjuk och inte kan jobba, ska du ansöka om sjukpenning.

 

Om sjukdomen gör att du inte kan arbeta

Smittbärarpenning betalas ut till den som kan arbeta, men inte får göra det på grund av risken för att smitta ner andra. Om du inte kan arbeta kan du ha rätt till sjuklön från din arbetsgivare eller sjukpenning från Försäkringskassan.

 

Hur mycket får jag?

Med smittbärarpenning får du knappt 80 procent av din lön, men högst 804 kronor per dag.

Hur ansöker jag?

Du kan ansöka om smittbärarpenning fram till och med det datum som du skickar in ansökan, men inte längre.

1. Ansök på Mina sidor (Försäkringskassan)

2. Skicka in läkarintyg eller kvitto

3. Utbetalning

Från att din ansökan kommer in tar det normalt 30 dagar att handlägga ditt ärende. Om vi behöver fler uppgifter kan det ta längre tid. Utbetalningen har inte ett fast datum utan kommer så fort vi är färdiga med handläggningen.