Det är nog många som inte vet att, om du inte har sagt nej till donation, så anses det att du är positiv till att donera.
Sidan är uppdaterad 13 oktober 2025
Organdonation är en sällanhändelse
Trots att närmare 90 000 personer avlider varje år i Sverige, är det bara en liten andel som kan bli organdonatorer.
Under 2023 donerade 258 personer sina organ efter döden – det högsta antalet hittills.
Den ökningen är möjlig tack vare den nya lagen om organdonation som trädde i kraft den 1 juli 2022, samt att de flesta intensivvårdsavdelningar nu har infört DCD (Donation after Circulatory Death) som metod.
Organdonation är en komplex process där många faktorer måste fungera tillsammans – från lagstiftning och vårdrutiner till kunskap och attityder.
En del av intensivvårdens uppdrag
I intensivvårdens ansvar ingår att identifiera potentiella donatorer.
På många sjukhus kan det gå flera år mellan fullgångna donationsprocesser, vilket gör utbildning och rutiner extra viktiga.
Varje verksamhetschef har ansvar för att:
-
donationsprocessen fungerar i alla led
-
donationsansvarig läkare (DAL) och donationsansvarig sjuksköterska (DAS) finns på plats
-
dessa får tid och resurser för sitt uppdrag
Fortsatt arbete behövs
Trots den nya lagstiftningen krävs fortsatt donationsfrämjande arbete för att Sverige ska leva upp till den höga donationsvilja som redan finns i befolkningen.
Sedan starten 2012 har MOD arbetat för att fler ska få möjlighet att donera – med visionen att ingen ska behöva dö i väntan på ett nytt organ.
Sex viktiga åtgärder för fler organdonatorer i Sverige
-
Implementera den nya lagstiftningen
Den nya lagen om organdonation (1 juli 2022) tydliggör vårdens ansvar och är den viktigaste faktorn för att fler ska kunna donera organ.
-
Stärk intensivvårdens roll
Intensivvården har en avgörande roll i att identifiera möjliga donatorer.
För att donation ska bli möjlig krävs utbildad personal och att donationsansvarig läkare (DAL) och sjuksköterska (DAS) får tid och resurser för sitt uppdrag.
-
Skapa likvärdiga förutsättningar i hela landet
Det finns fortfarande regionala skillnader i hur organdonation fungerar.
Donationsarbetet får inte vara beroende av eldsjälar – alla regioner ska ha rätt förutsättningar och verktyg. -
Använd DCD som donationsmetod
DCD (Donation efter cirkulationsstillestånd) är nu infört mot nästan samtliga sjukhus i landet med en intensivvårdsavdelning. DCD är en donationsmetod som på sikt kan öka antalet donatorer med upp till 40 %.
-
Gör organdonation till en naturlig del av vården
När en patient inte längre kan räddas bör vårdens uppdrag övergå till att rädda andra liv genom donation.
Donation ska vara en självklar del av vården i livets slutskede. -
Förenkla levande donation och stärk njurbytesprogrammet
Sverige är världsledande inom levande donation – men det finns mer att göra.
Genom att utveckla det nordiska njurbytesprogrammet kan fler patienter få en njure från en levande donator, vilket kortar väntetiderna och räddar fler liv.