Väntelistan inte är någon väntelista i den bemärkelsen att det finns en viss turordning. En del personer får vänta väldigt länge medan andra enbart väntar några få dagar eller veckor.
Väntetiden för att få ett nytt organ från en avliden person varierar mycket och är ytterst individuell och påverkas av flera olika faktorer som din blodgrupp och eventuella antikroppar. Viktigt att känna till är att väntelistan inte är någon väntelista i den bemärkelsen att det finns en viss turordning. Vid varje möjligt organdonationstillfälle arbetar sjukvården med avancerad matchning för att säkerställa att det donerade organet transplanteras till den person som på väntelistan har bäst förutsättningar för att kunna ta emot det nya organet i kroppen. Det innebär att vissa får vänta väldigt länge medan andra enbart väntar några få dagar eller veckor.
När man står på väntelistan och som transplanterad har man ofta fler frågor och funderingar kring, många olika områden. Några av de funderingar man brukar ha har vi prata med några av Sveriges främsta experter om.
Avstötning, varför får man det och hur kan man behandla det?
MOD pratar med Marie Felldin som är överläkare och nefrolog vid transplantationscentrum på Sahlgrenska universitetssjukhuset om immunosuppression och avstötning varför man får det och vilka behandlingar det finns. Marie berättar vilka olika typer av avstötning det finns och hur man kan behandla dessa. Marie berättar också mer om immunosuppression och varför man behöver äta dessa läkemedel efter en transplantation.
Inspelningen med Marie Felldin är gjort under november 2021.
Hur blir livet som transplanterad?
Det är såklart en svår fråga att svara på. Men de allra flesta transplanterade lever ett bra liv med god livskvalitet.
MOD har pratat med Anna Forsberg som är professor vid Lunds universitet och även arbetar kliniskt som sjuksköterska på Skånes universitetssjukhus. Anna har forskat på bland annat vilka faktorer som främjar en god livskvalitet efter en transplantation. Vilket är ett område man kanske inte pratar så mycket om, men som är otroligt viktigt att lyfta upp, då det finns mycket att lära inom området. Anna pratar om hur livet efter en transplantation ser ut, den fysiska och den psykiska hälsan, att hantera biverkningar, hitta sig själv i det nya livet, att kräva stöd från vården och vilka faktorer som främjar en god livskvalitet efter ett transplantation.
Anna är en av tolv utvalda forskare som ska bistå regeringen med sin expertis inom olika områden och ge råd till regeringen när den utarbetar svensk forskningspolitik. Anna är också engagerad i ESOT (The european society for organ transplantation) där Anna är en viktig drivkraft i att få till förändringen för att öka patientperspektivet och patientdelaktigheten.