Forskningen och framstegen inom organdonation och transplantation går hela tiden framåt och det som för några år sedan kanske var ett hinder för att bli organdonator behöver inte vara det idag.
I Sverige finns det flera sätt att säga ja till organdonation, och alla är likvärdiga. Det bästa sättet att göra din vilja känd är att du pratar med dina närstående om viljan om att bli organdonator. Du kan också registrera dig i donationsregistret, det kan du göra här.
Vem som helst kan bli organdonator. Sveriges äldsta organdonatorn var 89 år, den personen kunde donera en lever. Det betyder att det egentligen inte finns någon nedre eller övre åldersgräns för dig som vill bli organdonator. Det finns ibland uppfattning att man måste vara fullt frisk för att blir organdonator även efter sin död, och man till exempel inte kan registrera sig som organdonator på grund av att man äter mediciner, detta stämmer inte. Du kan alltid säga ja till organdonation – oavsett vilka mediciner du äter eller vilka sjukdomar du har. Vissa mediciner eller medicinska tillstånd kanske hindrar dig från att ge blod, men är inget hinder för att du kan säga jag till att bli organdonator.
Inte heller religion, sexuell läggning eller ditt medborgarskap är något som sätter stopp för dig att bli organdonator i Sverige. Forskningen och framstegen inom organdonation och transplantation går hela tiden framåt och det som för några år sedan kanske var ett hinder för att bli organdonator behöver inte vara det idag.
Det bästa sättet att göra din vilja känd är att du pratar med dina närstående om viljan att bli organdonator.
Oavsett om du vill bli donator som levande organdonator eller först efter din död, görs alltid individuella bedömningar av ansvarig läkare för att säkerställa att du är lämplig kandidat för organdonation. Och det är först när du faktiskt kan bli aktuell som organdonator som det avgörs om du har möjlighet att bli det, utifrån de förutsättningar som råder precis där och då.
Viktigt att nämna är att sjukvården främsta uppgift är att rädda liv, det är först efter att patientens eget liv längre inte går att rädda som viljan till organdonation hos patienten undersöks. Om donationsviljan är positiv kommer intensivvården göra vad de kan för att uppfylla denna positiva donationsvilja.