För att bli organdonator måste du utöver att vara medicinskt lämplig och ha en positiv donationsvilja samt avlida på en av Sveriges 84 intensivvårdsavdelningar och vårdas med respirator.
När kan en person bli organdonator?
För att kunna donera organ efter döden krävs att man:
-
är medicinskt lämplig,
-
har en positiv donationsvilja, och
-
avlider på en intensivvårdsavdelning i respirator.
I Sverige dör varje år omkring 90 000 personer – men endast ett fåtal kan bli organdonatorer.
2023 var det 3 441 patienter som avled på en intensivvårdsavdelning, 979 av dessa vårdades i respirator, 276 personer avled under omständigheter då donation är möjligt, 267 personer bedömdes som medicinskt lämpliga att donera, och av dessa var det endast 258 personer som kunde donera organ. Det innebär att det genomfördes organdonationer i ungefär 4,5 promille av intensivvårdens alla vårdtillfällen.
Större sjukhus, särskilt de med neurokirurgisk inriktning, har i regel fler donatorer än mindre sjukhus eller barnintensivvårdsavdelningar.
Donationsansvarig personal – nyckeln i arbetet
För att donation ska bli möjlig krävs kompetent och utbildad personal.
De som har särskilt ansvar är:
-
Donationsansvarig läkare (DAL)
-
Donationsansvarig sjuksköterska (DAS)
-
Donationsansvarig undersköterska (DUS)
De ser till att möjliga donatorer identifieras, att kollegor får rätt kunskap och att verksamheten följer gällande rutiner.
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:30) ska DAL och DAS ha:
-
relevant specialistkompetens inom anestesi- eller intensivvård
-
erfarenhet från relevanta områden
-
fördjupad kunskap i samtalsmetodik och diagnostik av död
Det kräver också ett tydligt uppdrag, avsatt tid och möjlighet till kompetensutveckling.
Källor: Donationsansvarig läkare och sjuksköterska – vägledning för vårdgivare, Socialstyrelsen, 2022 och verksamhetschefer ansvariga för organ- och vävnadsdonation Version1.1Artikelnummer 2022-3-7831 Publicerad www.socialstyrelsen.se, mars 2022 Läs mer här.
Påverkar antalet intensivvårdsplatser hur många organdonatorer som genomförs?
Många tror att fler intensivvårdsplatser automatiskt leder till fler donatorer – men så enkelt är det inte.
Det handlar också om hur arbetet är organiserat och hur väl vården identifierar möjliga donatorer.
Exempel:
-
Portugal har färre IVA-platser än Sverige, men fler donatorer per miljon invånare.
-
Tyskland har flest IVA-platser i Europa, men betydligt färre donatorer.
-
Spanien är bäst i Europa tack vare ett välorganiserat donationssystem med nationell samordning (ONT) och utbildning på alla nivåer.
Fler intensivvårdsplatser kan bidra till fler donationer – men det är struktur, kunskap och rutiner som gör störst skillnad.
Spanien bäst i Europa på organdonation. Detta beror på en rad olika faktorer, men det viktigaste handlar om hur man har organiserat donationsarbetet och att man har ett regelverk som gör donationsarbetet möjligt. I Spanien finns en stark nationell organisation, ONT, som bland annat samordnar kommunikation mot allmänheten och utbildningar inom sjukvården. Utöver det finns både regionala och lokala center.