Organdonatorer senaste 10 åren

Att antalet organdonationer och transplantationer ökar är ett av de viktigaste måtten på att Sverige börjar bli bättre gällande organdonation.

Sidan uppdaterades 27/1 2022

Världens högsta donationsvilja.

Vi svenskar har den högsta donationsvilja i världen, 9 av 10 personer säger sig vara positiva till att donera sina organ efter sin död. Men vi hamnar långt efter andra länder i Europa när det kommer till att identifiera och möjliggöra för sjukvården att respektera den höga donationsviljan bland befolkningen. Dock börjar det ske en långsam förändring i Sverige och de senaste åren (2014-2022, med undantag av 2020) har varit de bästa någonsin gällande antalet donatorer och antalet transplanterade. Förra året 2022 hade vi rekordsiffror på 206 organdonatorer i Sverige.

Ser vi över en tioårsperiod har antalet organdonatorer stadigt ökat i Sverige, med undantag för 2020, vilket berodde på pandemins påverkan på svensk sjukvård. Att antalet organdonationer och transplantationer ökar är ett av de viktigaste måtten på att Sverige börjar bli bättre gällande organdonation. Fler organdonatorer kan identifieras, fler organtransplantationer görs och fler liv räddas.

Förmodat samtycke till organdonation.

I Sverige har vi sedan 1996 ett så kallat förmodat samtycke till donation. Det innebär att om du inte tydligt har sagt nej förmodas du vara positivt till att donera dina organ. Detta är baserat på undersökningar som genomförts och på den höga donationsvilja som finns bland befolkningen.

2022 var donationsviljan känd i 40,5% av fallen. En donationsvilja kan man göra känd på flera sätt dels genom att prata med närstående och genom att registrera sig i donationsregistret.

Den nya lagstiftningen som trädde i kraft 1 juli 2022, stärker individens vilja och önskan till donation. Närståendes roll är fortsatt viktigt, men nu renodlad till att vara en källa till information om den avlidnes inställning till donation. Det innebär att man i de fall patienten inte tagit ställning till donation under sin livstid kan man gå vidare mot en donation förutsatt att de närstående inte har konkreta och mycket tydliga skäl till att tro att patienten själv inte hade velat donera.

Som närstående kan du inte längre säga nej till donation enbart baserat på sin egen uppfattning.

Donation efter cirkulationsstillestånd DCD

Sedan några år tillbaka finns DCD-donation (donation efter cirkulationsstillestånd) implementerad som donationsmetod på de flesta intensivvårdsavdelningar i Sverige. Den metod Sverige har tillämpat kallas kontrollerad donation efter cirkulationsstillestånd. Införandet av DCD som donationsmetod har varit viktigt för att vi ska bli bättre på att respektera ett ja till organdonation. Genom att implementera organdonation efter cirkulationsstillestånd i Sverige ges sjukvården möjlighet att respektera fler människors donationsvilja och på sikt är prognosen att vi i Sverige kommer kunna öka antalet organdonatorer med upp till 40 %. Förra året 2022 kunde 47 personer donera organ tack vare att DCD nu finns implementerad som donationsmetod.

Läs mer om DCD som donationsmetod här.

Levande donation är viktigt.

Vi kan se att antalet levande donatorer har minskat de senaste åren. Förra året 2022 var det enbart 99 personer som donerade njure som levande donator mot 147 2019. Antalet donatorer förra året är det lägsta antalet levande donatorer på många år. Det finns idag ingen analys över varför antalet levande njurdonatorer minskar. Idag är det ungefär 50% av alla som utreds som levande donatorer som inte går igenom, utan får nej till att donera en njure. Det finns flera anledningar till att man inte godkänns som levande donator, högt blodtryck är exempel till anledning att säga nej.

Statistik njurtransplantationer i Sverige

1964 genomfördes den första njurtransplantationen i Sverige. De senaste 10 åren har det i Sverige, om vi räknar samma organdonationer från både avliden och levande donator, genomförts mellan 400 -475 st njurtransplantationer årligen. Övertid kan vi se att antalet njurdonationer stadigt ökar. På 20 år har antalet njurtransplantationer i Sverige ökat med nästan 100 % .

2019 genomfördes 675 njurtransplantationer, vilket rekordmånga. 2022 var det 665 njurtransplantationer som genomfördes, av dessa var 99 njurtransplantationer tack vare levande donatorer.

 

Statistik levertransplantationer i Sverige

I Sverige gjordes den första levertransplantationen år 1984 på Huddinge sjukhus. Antalet levertransplantationer har stadigt ökat i Sverige. Detta beror både på att antalet donatorer ökar, och att möjligheten och metoderna att ta tillvara levern utanför kroppen har utvecklas. Den överväldigande majoriteten av alla som blir levertransplanterade får organ från en avliden person. 2022 genomfördes 166 levertransplantationer. Det är det lägsta antalet levertransplantationer sedan 2018.

Det är också möjligt att donera en bit av sin lever som levande donator, men det är ett förhållandevis sällsynt ingrepp. Förra året 2022 skedde ingen levertransplantation med levande donator.

 

Statistik hjärttransplantationer i Sverige

Även när det kommer till hjärttransplantationer kan ser vi ökning. 2014 genomfördes det 67 hjärttransplantationer, vilket är rekord. Förra året 2022 genomfördes det 66 transplantationer av hjärtan.

Det finns inga långsiktiga hjälpmedel som kan ersätta ett mänskligt hjärta, men för vissa patienter blir det möjligt att överleva väntan på ett hjärta genom mekaniska hjärtan.

Statistik lungtransplantationer i Sverige

Den första lungtransplantationen i Sverige gjordes i Lund år 1990. Av alla organ är lungor det organ som är allra svårast att ta tillvara för transplantation. Dessutom behöver de donerade lungorna matcha med mottagaren inte bara genom blodgrupp och antikroppar utan också fysiskt med mottagarens kroppsliga storlek. 2018 genomfördes det rekordmånga lungtransplantationer 74 stycken. Senaste fyra åren har antalet lungtransplantationer legat stabilt omkring 50 stycken per år. Förra året var det 50 personer som blev transplanterade med nya lungor. Närmare 60 procent av de lungtransplanterade patienter lever i tio år eller mer.

Just nu pågår flera spännande studier som ska kunna göra det lättare att ta tillvara, transportera och utvärdera lungor, så att fler ska bli möjliga att transplantera. Genom att både implementera nya metoder och genom att bli bättre på att respektera den höga donationsvilja som finns i Sverige kommer fler som väntar på lungor få möjlighet att bli transplanterade.