De organ som kan doneras är hjärta, lungor, lever, njurar, tunntarm, bukspottkörtel och cell-öar.
I Sverige transplanteras hjärta, lungor, lever, njurar, tunntarm, cellöar och bukspottkörtel dagligen av kirurger på någon av de fem transplantationsavdelningar som finns runt om i Sverige. Organdonationer och transplantationer genomförs på följande transplantationsenheter i Sverige.
Skånes universitetssjukhus (Lund och Malmö): Hjärta, lungor och njurar
Stockholm Huddinge och Nya Karolinska: Njurar, lever, bukspottkörtel och cellöar
Akademiska sjukhuset Uppsala: Njurar, bukspottkörtel och cellöar
Sahlgrenska sjukhuset Göteborg: Lungor, hjärta, njurar, lever, bukspottkörtel, cellöar och tarm
Det går även att donera och transplantera vävnader som hud, hornhinna, hjärtklaff och benvävnad. Varje år genomförs omkring 800 organtransplantationer och 1 000 vävnadstransplantationer i Sverige. MOD arbetar primärt med frågan om livräddande organdonation, vilket omfattas av hjärta, lungor, njurar, lever, tarmar och bukspottskörtel.
Njurar
1964 genomfördes den första njurtransplantationen i Sverige och idag är resultaten efter en njurtransplantation mycket goda. Av alla organtransplantationer som genomförs är mer än 75 % njurar. Patienter som är i behov av en ny njure får den vanligtvis från en avliden givare. Många som väntar på en njurtransplantation behöver påbörja dialys som är ett sätt att rena kroppen när njurarna inte längre har kapacitet att klara av det.
Vi människor har en stor överkapacitet av njurfunktion i och med att människan har två njurar. Så vi klarar oss faktiskt mycket bra med enbart en frisk njure i kroppen. Därför är en tredjedel av de som blir njurtransplanterade i Sverige, transplanterade med njure donerad av levande givare, exempelvis en förälder, syskon eller en nära vän. Givaren klarar sig utmärkt och kan leva ett normalt liv med en njure. Är du intresserad av att bli levande organdonator läs gärna mer på, MODs sida levandedonation.se
MOD har pratat med transplantationskirurgen Henrik Gjertsen om njurtransplantationer. Henrik är transplantationskirurg på Karolinska Huddinge sjukhus och genomför både njur- och levertransplantationer. I intervjun pratar MOD med Henrik om både transplantation från avliden donator och från levande donator, samt om hur en operation och eftervård ser ut för en levande donator. Du kan se intervjun med Henrik här bredvid.
Hjärta
1984 genomfördes den första hjärttransplantationen i Sverige. Hjärttransplantation utförs som behandling av svår hjärtsvikt. Transplantationen skedde på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, och donatorshjärtat var utländskt. 1988 införde Sverige begreppet hjärndöd, vilket skapade förutsättningar för hjärttransplantationer med svenska donatorer.
Hjärtsvikt innebär att hjärtats pumpförmåga är nedsatt och kan orsakas av en rad hjärtsjukdomar. Varje år utförs omkring 50 hjärttransplantationer i Sverige, dessa utförs vid Lunds Universitetssjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, vilka är de enda sjukhusen i Sverige som idag genomför hjärttransplantationer. Ett så kallat hjälphjärta kan vara ett behandlingsalternativ för den som går och väntar på ett nytt hjärta. Ett hjälphjärta är en mekanisk pump som hjälper till att upprätthålla blodcirkulationen i kroppen. Ett hjälphjärta är ingen långsiktig lösning och livet med hjälphjärta blir oftast mycket begränsat då behandling kräver mycket sjukhusvistelse.
Lungor
Det genomförs mellan 50 till 60 lungtransplantationer varje år i Sverige. En eller två lungor per patient kan transplanteras och i sällsynta fall kan en patient få både hjärta och lungor på samma gång. Den vanligaste orsaken till att en människa behöver en ny lunga är på grund av sjukdomar som cystisk fibros, emfysem och lungfibros.
MOD har pratat med Sandra Lindstedt som är Professor och Överläkare i thoraxkirurgi och transplantation om lungtransplantationer och om Sandras spännande forskning. Lungtransplantationer är komplexa operationer, och dödligheten både i väntan på nya lungor och efter en transplantation fortfarande är relativt hög. Sandra och hennes team forskar om hur stamceller kan användas för att möjliggöra för att fler donerade lungor kan transplanteras. Du kan se hela intervjun här bredvid.
Lever
Mellan 130 och 150 levertransplantationer genomförs varje år i Sverige. Majoriteten av transplantationerna genomför på grund av svåra leversjukdomar där organdonationen ofta kommer från en avliden patient. Det förekommer även levande givare av lever, där de vanligaste fallen är en förälder som donerar en bit av sin lever till sitt barn. Efter donation av en bit av levern växer den ut till ursprunglig storlek igen, vilket möjliggör att i vissa fall genomföra levande organdonation av lever.
MOD har intervjuat Carl Jorns, Sektionsansvarig för levertransplantationer på Karolinska Huddinge, om levertransplantationer. Carl berättar om hur en levertransplantation går till och hur lång tiden en transplantation tar, om vanliga komplikationer, hur länge man blir kvar på sjukhuset efter en transplantation, om DCD-donationer, hur länge ett transplantat beräknas hållas och mycket mer. Se intervjun här bredvid.
Tunntarm
Idag är tarmtransplantation en behandlingsmetod för patienter med svår tarmsvikt eller tumörer i tarmen. När tunntarmen inte fungerar måste patienter få näring med hjälp av näringsdropp, vilket i sin tur kan medföra komplikationer som infektioner och leversvikt. Mellan en och tre patienter transplanteras årligen och både yngre och äldre patienter förekommer. Resultaten vid transplantation av tarmar har markant förbättras de senaste åren tack vare bättre immundämpande läkemedel.
MOD har pratat med Gustaf Herlenius, transplantationskirurg vid Sahlgrenska sjukhuset om tarm- och flerorganstransplantationer, Visceral transplantation. Visceral transplantation är ovanligt och det genomförs mellan en och tre transplantationer årligen i Sverige. Samtliga transplantationer genomförs på Sahlgrenska som är enda centret i Sverige som genomför dessa transplantationer. Du kan lyssna på intervjun här bredvid.
Bukspottkörtel och cellöar
I Sverige genomförs ca 30 transplantationer av bukspottkörtlar och ungefär lika många transplantationer av cellöar. Transplantation av bukspottkörtel görs oftast i samband med en njurtransplantation och nästan uteslutande till patienter som på grund av sin diabetes fått njursvikt, då passar man på att samtidigt transplantera en bukspottkörtel från samma avlinda organdonator. Transplantation av cellöar innebär att man enbart transplanterar den del av bukspottkörteln som producerar insulin. Det är avsevärt mycket enklare då man kan spruta in cellöarna i de kärl som går till levern, där fastnar sedan cellöarna och börjar producerar insulin.
Vad är helkroppsdonation?
Helkroppsdonation ska aldrig förväxlas med organ- och vävnadsdonation. För dig som vill donera hela din kropp till medicinsk och anatomisk undervisning, måste du under din livstid skriva ett avtal om det, med någon av de medicinska högskolorna. Institutionerna är oftast mycket intresserade av helkroppsdonationer, men de avgör från fall till fall, om de kan acceptera en donation. Om du önskar att donera hela din kropp på detta sätt, kan du ändå säga ja till att bli organdonatorer om du önskar det.
Om du är intresserad av helkroppsdonation kan du kontakta någon av följande högskolor och universitet. Uppsala Universitet, (Medicinsk cellbiologi) Umeå Universitet (Anatomiska avdelningen), Göteborgs Universitet (Sahlgrenska Akademin, Institutionen för biomedicin) eller Karolinska Institutet (Neurovetenskap, de hanterar också donationer till Linköpings Universitet).