En människa är död när blodcirkulationen och därmed syretillförseln till hjärnan definitivt har upphört. Det finns bara en död, men olika sätt att dö på.
Intensivvårdens främsta uppgift är alltid att rädda liv. I de flesta allra fall lyckas sjukvården rädda livet på patienten, men ibland går det inte oavsett vilka medicinska insatser man sätter in. Det är då, när det står klart att oavsett vilka medicinska insatser som sätts in så kommer patienten att avlida, som organdonation blir aktuellt.
För att kunna bli aktuell som organdonator behöver du avlida på en intensivvårdsavdelning, under pågående respiratorbehandling. Respiratorerna är helt avgörande eftersom de hjälper till att syresätta kroppen och organen så att de inte tar skada och blir möjliga att transplanteras.
Hur fastställs döden?
I Sverige är en person avliden när hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligen har fallit bort. Oavsett hur en person avlider är det när total hjärninfarkt uppstått som man är död. I de flesta fall orsakas den totala hjärninfarkten av cirkulationsstillestånd, alltså att hjärtat slutat slå. Utan cirkulation kan funktionen i hjärnan inte bibehållas.
Hos möjliga donatorer på en intensivvårdsavdelning upprätthålls syresättning med hjälp av en respirator. Döden inträffar således inte på grund av att hjärtat slutat slå, utan på grund av så pass allvarliga skador i hjärnan att de utvecklar total hjärninfarkt trots att hjärtat slår och kroppen syresätts.
Att dö av total hjärninfarkt, det vanligaste sättet att bli organdonator.
Oavsett under vilka omständigheter man donerar organ efter döden så finns det bara en död, det som med facktermer kallas total hjärninfarkt (DBD). En total hjärninfarkt innebär att hjärnans samtliga funktioner, totalt och oåterkalleligen, har upphört, det är då en människa är död. Oavsett vad som utlöser hjärninfarkten så är det alltid det faktum att hjärnan inte får syre som orsakar döden. Av de 90 000 personer som avlider i Sverige av alla anledningar är det enbart runt 300 personer per års som avlider under dessa specifika omständigheter och bedöms som lämpliga donatorer. Detta kallas för organdonation efter primär hjärnskada (DBD).
Orsakerna till att en person drabbas av total hjärninfarkt kan vara flera. I samband med organdonation är det i de flesta fall en spontan hjärnblödning som leder till en svullnad i hjärnan som orsakar hjärninfarkten.
Två typer av donation efter döden
Det finns bara en död, men två sätt donation kan ske på:
DBD – Donation efter hjärndöd (Donation after Brain Death)
Döden inträffar efter en total hjärninfarkt – hjärnans funktioner har helt och oåterkalleligt upphört, men hjärtat slår fortfarande tack vare respiratorn. Detta är den vanligaste donationsformen i Sverige.
DCD – Donation efter cirkulationsstillestånd (Donation after Circulatory Death)
Döden inträffar efter att hjärtat slutat slå och syretillförseln till hjärnan upphört. Denna metod infördes i Sverige 2020 och finns nu på de flesta sjukhus. Genom DCD kan Sverige på sikt öka antalet donatorer med upp till 40 %.
Det som skiljer donation efter primär hjärnskada från donation efter cirkulationsstillestånd är hur döden konstateras.
Skillnaden mellan donation efter cirkulationsstillestånd (DCD) och donation efter total hjärninfarkt (DBD) är att organen inte är syresatta efter döden inträffat hos en donator som avlider till följd av cirkulationsstillestånd. Detta gör att donationsoperationen måste ske i nära anslutning till att döden konstaterats. Vid donation efter primär hjärnskada syresätts organen med hjälp av respiratorbehandling och därför behöver inte donationsoperationen ske lika tätt inpå dödsfallet, dock ska det ske inom 24 timmar från att döden konstaterats.
I båda fallen handlar det om patienter som vårdas med respirator på en intensivvårdsavdelning. Vid donation efter primär hjärnskada kan döden konstateras med direkta kriterier. Detta innebär att man genomför två noggranna neurologiska undersökningar där samtliga kriterier ska vara uppfyllda (SOSFS 2005:10 4 kap). Då kan läkare konstatera att patienten drabbats av total hjärninfarkt och döden kan fastställas. Men det är långt ifrån alla med svåra trauman som utvecklar total hjärninfarkt. I de fall där patienten inte utvecklar total hjärninfarkt, men där skadorna är för omfattande för att patienten ska kunna överleva, kommer sjukvården komma fram till en punkt då det konstateras att fortsatt vård inte kommer hjälpa patienten, och att livsuppehållande behandling bör avbrytas. Efter en bestämd tid kan döden konstateras med indirekta kriterier då cirkulationen upphört. (SOSFS 2005:10 3 kap).
Vad är organbevarande behandling?
När en person har avlidit men uttryckt vilja att donera organ, fortsätter vården att tillfälligt syresätta kroppen för att bevara organen fram till transplantation. Detta sker alltid parallellt med palliativ vård och aldrig på bekostnad av den avlidnas värdighet.
Sekretess och anonymitet
All organdonation i Sverige sker helt anonymt. Anhöriga får endast veta hur många organ som donerats och hur många människor som fått hjälp – aldrig vem mottagarna är.
NRP – ny teknik vid DCD
Texten är hämtad från Regional Donationscentrum, och kan läsas i sin helhet här.
Vid vissa DCD-donationer används en metod kallad NRP (Normotherm Regional Perfusion). Den gör det möjligt att även donera levern, utöver njurar och lungor. Det första fullföljda NRP-fallet i Stockholm resulterade i två njurtransplantationer och en levertransplantation, alla med goda resultat.
Du kan läsa mer om detta på RDcs hemsida, här.