Birgitta – Tack mamma, för 30 år!

Med en segdragen förkylning gick jag till min vårdcentral, där de tog flera blodprover på mig. En uppmärksam läkare skickade mig vidare till lasarettet i Norrköping då mina blodvärden var lite oroväckande. Jag hade visserligen ett tungt och stressigt jobb, så att jag var trött och helt slut när jag kom hem, det var ju inget konstigt. Men jag kom inte hem igen, i alla fall inte på ett tag. Från Norrköping blev jag skickad i taxi till Njurmottagningen i Linköping. Jag förstod inte vad felet egentligen var. ”Jag hade ju bara varit förkyld”, tänkte jag. Fick tjata mig till ett telefonsamtal till mina föräldrar, för att tala om vad som hänt.

Sedan följde många tester, provtagningar mm. Resultatet visade att jag vid 26 års ålder hade drabbats av akut njursvikt och mina njurar bara hade 5 % funktion kvar. Beskedet att mina njurar nästan slutat fungera kom som en smärre chock eftersom jag inte hade någon bakomliggande sjukdom eller någon ärftlighet i släkten. Jag blev direkt inlagd för utredning, började med specialkost och fick åka hem efter några dagar. Men det visade sig att specialkosten inte fungerade. Jag blev inlagd i flera omgångar och till sist var det enda alternativet att bli satt i dialys. När jag hållit på med dialys i sex månader blev det aktuellt att se om jag kunde få en ny njure via donation.

Båda mina föräldrar ville ge mig en njure. Båda fick göra tester. Till slut blev min mamma godkänd. En eftermiddag när jag låg i dialys kommer en läkare in och säger ”de har ringt från Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och de har en operationstid ledig, kan ni åka dit imorgon?” Nu blev det bråttom. Dagen efter satt mamma och jag i en taxi på väg till Göteborg. Allt gick jättebra. Mamma åkte hem efter en vecka. Jag blev kvar i drygt två. Den 15 oktober 2017 var det på dagen 30 år sedan. Fyra år senare blev jag mor till en son som idag är 26 år. Jag mår jättebra och har gjort så hela tiden. Min mamma mår också fint, hon fyller 86 år i januari 2018.

Det är länge sedan allt detta hände, men redan då var donation en väg till resten av livet. Så TACK mamma för att du gett mig livet två gånger. Din underbara insats gjorde det möjligt för mig att även få uppleva lyckan att bli mamma.

/Birgitta Fredriksson