6 avgörande åtgärder

Det finns mycket kvar att göra för att Sverige vara ett av de främsta länderna i världen inom organdonation och transplantation.

För att lösa det systemfel som råder i Sverige behövs både strukturella och kulturella förändringar riktade inom sjukvården och det föråldrade regelverket som styr hur sjukvården arbetar med organdonation. I november 2020 presenterade regeringen en efterlängtad proposition med förslag på förändringar som kommer göra arbetet med organdonation tydligare för sjukvården. Med dessa föränd- ringar kommer fler få möjlighet att donera sina organ.

I Sverige vill nästan nio av tio donera sina organ, men på grund av bland annat den föråldrade och otydliga lagen har det varit svårt för sjukvården att jobba för organdonation. Samtidigt som det behövs ett nytt regelverk finns det fler aspekter som måste ses över och förändras för att Sverige ska bli ett land där fler får möjlighet att donera sina organ. MOD har identifierat sex prioriterade åtgärder för att vi ska kunna öka antalet donatorer i Sverige.

 

  1. Allmänhetens höga vilja till organdonation måste respekteras i större utsträckning. Genom att sätta individens vilja i centrum och skapa en organisation och lagstiftning som speglar allmänhetens vilja kommer också fler få chansen att bli donatorer.
  2. Det behövs ett förnyat regelverk. Idag saknas tydlig lagstiftning kring vad sjukvården får göra för att alla som vill också ska kunna donera sina organ. Detta är avgörande för att fler personer ska kunna donera organ efter sin död.
  3. Donation efter cirkulationsstopp behöver införas på fler intensivvårdsavdelningar, vilket är på väg att ske. Genom att införa donation efter cirkulationsstopp vid samtliga intensivvårdsavdelningar i Sverige kan antalet donatorer kunna öka med upp till 40 procent. Läs mer om det här.
  4. Organdonation behöver bli en naturlig del av vården i livets slutskede. Det är viktigt att skapa en organisation där organdonation ses som en naturlig arbetsuppgift inom intensivvården. Inom intensivvården ska man alltid arbeta för att rädda livet på den patient som vårdas. Men när liv inte längre går att rädda och det står klart att patienten kommer att avlida, ska uppdraget övergå till att arbeta främjande för organdonation, för att rädda andras liv.
  5. De stora regionala skillnader som finns idag behöver elimineras. På grund av att organ- donation inte setts som en naturlig del av vården i livets slutskede, och på grund av den otydliga lagstiftning som finns idag, är det också stora regionala skillnader i Sverige. En regionen kan ha mer än dubbelt så många donatorer per miljon invånare som den med lägst antal. Detta innebär att möjligheten att donera organ efter sin död varierar i olika regioner. I förlängningen är möjligheten till livräddande transplantationer ojämlikt fördelad i landet.
  6. Förenkla levande donation och utöka det nordiskt njurbytesprogram. Genom att utöka det nordiska njurbytesprogrammet kommer fler personer bli transplanterade med njurar från levande donatorer. Detta minskar väntetiden både för de som måste stå på listan för en njure från en avliden donator och den som får en njure från en levande donator. Läs mer om det här.

 

Och så två saker som inte kommer dubblera antalet organdonatorer.

Nedan har vi listat två saker som många tror är avgörande för att öka antalet organdonatorer i Sverige. Det är såklart bra att fler registrerar sig i donationsregistret och/eller pratar med sina närstående om sin vilja. Och det är alltid bra att det i samhället finns information lättillgängligt och aktuellt om organdonation och att organdonation räddar liv. Men ingen av dessa två saker kommer ge sjukvården bättre förutsättningar och det kommer inte heller ge oss en ny lagstiftning.

  1. Opt Out – Donationsregistret 

En vanlig föreställning är att det är hur man tar ställning till organdonation som är den viktigaste faktorn för hur många donatorer som finns i ett specifikt land. Så är inte fallet, eftersom andra faktorer har större påverkan på hur många som kan bli organdonatorer i ett land. I Sverige finns det tre sätt att ta ställning till organ-donation;

Donationsregistret, donationskort eller att man pratar med sina närstående. Alla tre sätten är lika mycket värda juridiskt.

När en person avlider under de förutsättningar som krävs för att organdonation ska vara möjlig undersöker sjukvården viljan till donation. Om viljan inte finns uttryckt, varken i donationsregister, donationskort eller samtal med närstående, gäller förmodat samtycke. Under 2020 var viljan känd i nästan hälften av fallen. Det förmodat samtycket betyder i praktiken att alla som inte sagt nej till organdonation är positiva till att donera sina organ. Detta betyder att vi redan har en form av opt out-system i Sverige och därför finns det inget behov av att ändra hur allmänheten ska ta ställning till frågan.

  1. Informationskampanjer om organdonation

En myt är att stora informationskampanjer skulle leda till en ökning av antalet donatorer. Informationskampanjer leder eventuellt till fler anmälningar till donationsregistret. Det finns däremot inte en självklar korrelation mellan många anmälda till donationsregister och en hög andel donatorer. För sjukvården och de närstående underlättar det om man gjort sin vilja känd oavsett om man tagit ställning genom donationsregistret eller på andra sätt meddelat sin vilja. Under november 2020 påbörjade NDC (Nationellt donations- främjande centrum) en fyraårig kommunikationsplan för att öka antalet registreringar i donationsregistret. Under donationsveckan 2020 kom det in 10 309 nya anmälningar.

I donationsregistret kan allmänheten både registrera en positiv eller negativ donationsvilja.

Stora kampanjer kan vara bra för att öka medvetenheten om donationsfrågan, men för att öka antalet donatorer behöver möjligheterna för människor att bli donatorer förbättras. För att förändra detta behöver insatserna riktas mot intensivvården och hur sjukvården är organiserad. Bristen på organ kommer inte lösas genom att uppmärk- samma frågan om organdonation hos allmänheten eftersom det inte är allmänhetens vilja som är ett hinder för organ- donation i Sverige. Nästan nio av tio vill donera organ. Med detta sagt är det fortfarande viktigt att bibehålla allmänhetens höga donationsvilja och förtroendet för sjukvården och av den anledningen är relevanta informations- kampanjer viktiga.