En kort resumé om vad som ger mig den fantastiska möjligheten att få skriva om fortsättningen av mitt liv! 1989 var jag 43 år gammal, när jag plötsligt fick tungt att andas. Läkarna konstaterade att hjärtklaffarna läckte kraftigt och jag fick nya på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. 2006 genomgick jag samma operation igen. 2010 blev problemen än värre och i maj 2011 fick jag så ett nytt hjärta.
Det är nu snart sju år sedan. Efter en trög start så har allt varit positivt. Regelbunden träning och långpromenader, kombinerat med årliga resor till Kreta, har berikat mitt liv.
Kvartalskontroller på Borås lasarett och årskontroller på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg bekräftar mitt välmående som gjort att jag glömt den jobbiga tiden jag hade innan transplantationen. Eftersom jag fyllde 65 år samtidigt som jag blev utskriven så bytte jag arbetslivet mot träning på gym och regelbundna långpromenader. Detta har gjort att jag idag känner mig yngre och friskare än vad jag gjorde för tio år sedan.
Jag är så tacksam och glad att anhöriga till min donator gjorde det möjligt för mig att leva vidare och jag vaknar varje dag med ett leende. Tanken på hur privilegierad jag är som fortfarande lever, är alltid nära.
Du kan läsa Håkans första berättelse här.
/Håkan